Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1843, sida 1

Citteratur. DET FÖRSTA FIELET PÅ SKRIFISILÄLLAREBANAN? af Författaren till Morianen är den gemensamma titeln på 3ne små noveller eller rätare utkast dertill; ty mer kan man ej säga alt le äro, hvilka, ehuru de förekomma oss något magra i sin närvarande drägt, dock innehälla imne nog till 3 fullständiga romaner och mer kärna, än alla Fru Flygare-Carlöns verk tillsammanstagne. be losva verkligen mer, än Försattaren sedermera hållit i den vägen, ehuru de äfven likasom Biktfadren bevisa, att Förs:s stil egentligen ej passar för detta slags litteralur. Hvarsör han således med denna nya upplaga uppfriskat minnet af ett ungdomsarbete, som, på intet sätt, kan bidraga till ökandet af hans skriftställareära, särdeles på en bana, som han sedermera så godt som alldeles inte fullföljt, — och hvari han, inseende sin sanna bestämmelse, gjort ganska rätt; — kunna vi ej inse, lika litet, som hvarföre han alvikit från det vanliga och enligt uttalet riktigare stafningssätlet af ordet fjät. Osverhusvud tillata sig vära nuvarande författare några obegripliga friheter i stasningssältet, som visst ej hjelper till alt reda det kaos, som råder i vårt vackra språks rältskrifning. Så har nyligen en ung förs. behagat skrifva pfiffg istället för filfig. Men för att återkomma till edet första fjetet på skriftställarebanan, så kunna vi, som sagdt är, ej inse något skäl till dess förnyade offentliggörande, om ej, att Förf., förlitande sig på sin kredit hos publiken, varit säker på att äfven ifrågavarande småsaker skulle finna afsättning. Vi varna honom dock, ännu en gång, att ej taga denna kredit för mycket i ansprak, dess missbruk kunde lätt föranleda denna, såsom annans kredits upphörande, och att pracka på publiken dylika ungdomsförsök, som detta fjet, det är verkligen ett slags missbruk, eburu vi ej gå ifrån alt ämnena till de 3 novellerna äro ganska rika för en hand, som vetat rätt begagna dem. Företalet är det bästa af hela häftet, dels emedan det är hållet i en mognad stil, dels emedan det underrättar läsaren om tillkomsten af ett och annat af förfailarens senare arbeten, samt öfverhufvud visar huru Förf. kommit alt beträda och fortgå på skriftställare-banan, som i annan väg varit så belönande för honom. Detta bevisas senast af hans a Sjette Bref om STLILNINGAR OCH FöÖRIIILANDEN?, hvaraf vi ej längesedan gifvit ett li