Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1843, sida 1

en Svensk lilterär Tidning. Ått på landsbygden ej något stort antal prenumeranter kan påräknas, ligger i sakens natur. Foljaktligen skulle, i fall förhållandet i Sveriges öfriga städer vore sådant, som i Götheborg, ej blott all lilterär jonrnalistik, utan äfven allt slags litterär verksamhet vara rent af omöjlig. Men lyckligtvis är icke sorhallandet sådant. Den ifrågavarande Litteratur-tidningen existerar nu redan på tredje året, tack vare befolkningen i Sveriges öfriga städer! Likväl kan det icke annat än väcka uppmärksamhet, ja! uppseende, att en stad som Götheborg till den grad håller sig undan från befordrandet af eu företag, som redan gjort sig lörtjent af uppmuntran. Anledningarne kunna visserligen vara mångahanda; de kunna vara lokala eller personliga och det senare på dubbelt sätt. Såsom en lokal avledning torde kunna räknas, att de tu stora ljusen, våra begge Universitet, äro så alt säga stållde under hvar sin skeppa, det vill säga i en undangomd provirsstad, en omständighet, som visserligen af mången anses önskvärd, i anseende till det lugn och den allägsenhet från det rörliga lifvets himmel och förströelser, som man anser nödvändig för djupare studier och som endast i småstäder förefinnes, men som å andra sidan otvisvelakligt har med sig åtminslone det enda, att de i politiskt och socielt hänseende vigligaste punkterna i landet blifva för den högre bildningen otillgänglige. Detta åter kan genom ett sammanträffande af missgynnande momenter medföra möjligheten af en ytlig och förvänd opinion i en mängd för samhället och den enskilta menniskan vigtiga frågor, utan att den af intelligenserna i landet kanske i god tid framlagda vederläggningen någonsin nog tidigt hinner fram till publiken, för alt kunna moiverka den falska åsigten, innan den hunnit rotsästa sig. Så mycket är åtminstone sannolikt, att den likgiltighet sor Universitetsbildningen och den obekaniskah med hvad sverige eser för en fond af intelligens vid sina hegge Universitelter, hvilken nu tyvärr synes vara nägonting för Götheborg särskilt utmärkande, icke skulle finnas, om Götheborg sjelf egde ett Universitet. kanhända skulle då med tiden den förändring inträda, att i den luft, hvarest nu alla det högre själslilvets blommor sörtvina, våra efterkommande skulle uppfriskas af en rik ideel vextlichet. Med ett ord : aftägsenheten från Universitets-städerna torde jemte den omständigheten, att dessa sjelfva äro obetydliga provinsstäder, vara ett väsentligt lokalt hinder för hvad som från Universiteterna utgår, alt här göra sig gällande, i synnerhet om man härtill lägger den mera Engelska, än Svenska bildning, med all dithörande förkärlek för Engelskt sprak och litteratur, som på en handelsplats med Götheborgs betydenhet och med de osvenska elementer, hvaraf eliten af vär börs-aristokrati utgöres, är så naturlig. Personliga anledningar till den öfverklagade likgiltiheten kuana ligga deri, att mången här antingen ej känner, att ifr ägavarande litleralurtidning existerar (derpå har Ins. nyligen sell exempel); eller icke tror sig veta nog, om Redaktionens vettenskapliga och litterära förmåga — — —— 1H1 FFHZAAFA GJBR ARKA N-uh oyi