Insämd t. Cötheborgs Handels och sjösarts Tidning fö den 4:ste dennes innehåller en utaf Stadsfiskaler Mellqvist i Uddevalla undertecknad artikel, hvil ken förtjenar ett svar. Tit. Mellqvist har före tagit sig, att söka vederlägga en i samma Tid ning för den 20 sistlidne Februari intagen be rättelse, rörande ransakningen vid Lahne Hä. rads-Rätt med för rån tilltalade Olof Kristians son, August Fagerberg, Carl Nilsson och Mårter Pettersson. Vederläggningen innefattas uti Mell. qvists benägenhet att tro, det de uti berättelsen förekommande uppgifter voro i hela sin vidd falska, efter som Mellqvist, under ettantal af är, haft tillfälle inhemta kännedom om Dombafvandens i Lahne Härad ingalunda vanliga både vilja och förmåga, såsom brottmåls-domare. Det kan visserligen icke bestridas, nej, tvert om, det är uppenbart kändt, att ordinarie domhafvanden äger för en domare i allmänhet ovanliga egenskaper, derom vittna hans antecedentia och pre sentia facta, ja, efter all sannolikhet, skall hans framtida handlingssätt utvisa prof på enahanda förmåga och vilja. Men att sig så förhållit i allo, som klandrade berättelsen iunehåller, det kan bestyrkas med närvarande Nämnd och den redbara delen af tingsmenigheten, hvaribland må nämnas Herr Barnhus-Direktören L. Dahlgren, flere andre trovärdige personer, att förtiga. Det kan vara möjligt, att en person funnit Domhasvandens tillsägelse till Fagerberg, att stiga upp, alfvarsam; hvaremot det icke bör vara någon annan betaget, att hafva funnit samma tillsägelse höflig, emedan det härvid beror på en hvars subjectiva uppfattning; också vet jag icke hvarför man behöfver så mycket att beskärma sig öfver denna uppgift. Man kan ju äfven vara höflig mot en brottsling, ja villig, att gå hans önskningar till mötes. Härpå visade Domhafvanden prof vid samma tillfälle, då det blef fråga om målets uppskjutande; Domhafvanden ville i början hafva målet utsatt till annan dag, än de tilltalade äskade, men biföll slutligen deras åstundan. Uti detta ligger ju ej något ondt. Iit. Mellqvist häller Domhafvandenräkning, för det han icke, oaktadt mer än vederhäftig borgen erbjudits, ställt de tilltalade på fri fot. Lagens stadgande uti 2 3. 1:sta Cap. Straff-Balken måtte nasva undsallit Herr Stadsfiskalens uppmärksam