Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1843, sida 2

Article Image
påstod att Lord Ashburton låtit draga sig vid näsan af Amerikanerna samt beskyllade nuvaFrankrike. Flera franska blad påstå öppet att dessa öar blifvit tagna. i besittning till följe af Amiralens instructioner och att således Drottningens underkastande icke vore frivilligt. Engelska ministern i Paris skall redan af Tuillerier-Cabinettet begärt förklaringar öfver denna punkt. Prinsessan Clementines förmälning kommer all äga rum den 4:ste Maj, konungens namnsdag, då man också väntar en amnestie för Prins Louis Napoleon och hans olyckskamrater, äfvensom för sangarne på Mont St. Michel, Douellens 0. s. v. ENGLAND. London den 24 Mars. Underhusets session för denna dag utmärkte sig genom en debatt öfver den siste emellan England och Förenta Staterna afslutna tractaten. Anledning dertill gaf Lord Palmerston genom en motion, hvari han begärde förevisande af den emellan de båda staternas underhandlare, Lord Ahsburton och Hr Webster, förda confidentiella correspondensen. Lord Palmerston yttrade uli sitt tal mycket missnöje med tractaten, likväl ville han icke krig utan medgaf att freden var afstörsta vist, rande ministeren för ljumhet uti slaffrågan. Sedan han slutat uppträdde Sir Robert Peel till tractatens försvar och förebrådde motionären att han endast af blygsel för ett öppet anfall på tractaten, valt den omvägen att hegära föreläggande af documenter, hvilka han mycket väl visste icke kunde foreläggas. Han sökte vidare vederlägga beskyllan för ljumhet i slaflrågan och yttrade den åsigten att det icke, som Lorden påstod, varit amerikanska agenter som gjort Frankrike obenäget för sista slaftractatens undertecknande, utan Lordens egen politik. Slutligen uppmanade Sir R. Peel buset att genom förkastande af motionen gilva sin sanction åt tractaten. Sedan tvenne talare ännu latit höra sig uppsköts debatten till nästa session. — Uti Öfverhusets session samma dag, sorklarade Jlertigen af Wellington att regeringen skulle ingifva en bill för införandet af! amer. hvete i England öfver Canada till en fast tull af 5 sh. pr Quarter, så snart canadas parlament gisfvit sitt samtycke till en för detta ändamål erlordelig förberedande åtgärd. Vid elt. den 48 med monomanen Stevenson inför Lord Mayorn anställdt nytt förhör, förklarade Läkarne honom öfverensstämmande för vansinnig. När Lord Majorn gjorde Stevenson uppmärksam härpå, svarade han: Ja, Ja, Jag vet väl, att narrar alltid äro af lika mening.! Efter slutadt förhör stäldes han till Statssecreterarens för det inre disposition. — Londons Tunnel kommer att öppnas den 25, under Herligens af Wellington auspicier. — Uti några delar af Lancashire, Westmoreland och öen Man, förmärktes den 47 en ganska betydlig jordstöt, utan att likväl förorsaka någon skada. SPANIEN. Madrid den 43 Mars. Underrättelserna om valen låta allt mer och mer invecklade ; hvarje parti hyser stora förhoppningar. Insanten Don Francisco de Paula har i Saragossa blifvit vald till deputerad ; ett val, som allt kommer att sätta myror i hufvudet på Espartero och hans cabinett. cortes äro sammankallade till d. 3 April. Stora truppmassor äro beordrade till Madrid. Största delen af Ministeren skall hafva förklarat sig sinnad att resignera. — Capaz eller Rodil utmärkes såsom Cubas blifvande Gencral-Guvernör. TURKIET. Turlisla gränsen den 40 Mars. Österrikiska Sändebudet uti Constantinopel har erhållit instruction att understödja Rysslands fordringar i Serviska frågan. — Porten synes icke vilja gifva efter för dessa fordringar, troligtvis forlitande sig derpå, att, om ett krig skulle uppstå, de andra stora magterna af afundsjuka mot Ryssland, skulle komma till dess bistånd, — Till Belgrad har kommit den underrättelsen från Constantinopel att Sultanen till våren ärnar göra en resa genom Donauprovinserne. EGYPTEN. Alexandria den 43 Februari. Den beryktade Wechabiter Höfdingen Faisal, som sor 3 är sedan, efter en mördande strid, togs till fånga i sin hufvudstad Dervich i Öde Arabien och sedan hållits strängt fängslad på Citadellet i kairo, har nu genom en djerf och underbar flykt räddat sig derifrån. Bemärkande några Beduiner af sin stam, hvilka närmat sig Citadellet.

1 april 1843, sida 2

Thumbnail