ter t. ex. att Traneselt var förbjuden att lossa första skottet på den i landet inryckande fienden; alt prinsen af Hessen sorspillde tiden genom onödiga dröjsmål i stället för att med forcerad march gå på det försvarslösa Göthcborg, som då oundvikligen fallit i hans händer, innan de främmande ministrarne hunnit blanda sig i spelet; att denne, en underordnad person och på visst sätt Rysk besälhafvare inställde, ehuru segrare, alla flendtligheter, endast tillfölje af en ministernot, och detta på eget beväg, utan att hafva erhållit Ryska eller ens det Danska hofvets samtycke dertill, och vidare att han, i spetsen för en armee af nära 40000 man, mästare af Göthaelss bada stränder, och som stolt kunde yttra sig bära nycklarne till alla Sveriges vågar på sin vårjspets, tiligt led alla K. Gustafs såsom det synes förolämpande tilltag under stilleståndet, m. fl. Dessa jemte de åf mig förut i samma afsigt anförda omständigheter, att förtiga flera andra, tala verkligen mera för än de af Rec. uppgifna skäl emot det sannolika i den förmodan, att hela, kriget var ett af Gustaf III:s theaterstreck. Ätminstone torde det icke kunna nekas, alt Gustaf III lika lätt kunnat med samma medel förekomma krigets utbrott, som han omintetgjorde det, då fiendens fanor svajade segerrika utanför Götheborg, och kan icke detta nekas, så tyckes ock följa deraf, att den Norrska invasionen var en af den slipade politikerns reserv-resurcer, som alldrig blifvit anlitad, om icke missödet vid Anjala tvungit honom dertill. Rec. tyckes hålla en väl sträng räfst med min uppgift: att Uddevalla under sistnämda krig bildat en fribeväpning, hvilkens krigslust varade ända till dess fienden bröt sig igenom Qui strum, hvilken uppgift Rec. kallar sanningslös och uppdiktad. Uti prinsens af Hessen historia om fälttåget, hvilken för sin oveld är ganska tillförlitlig, står likväl pag. 55, hvares talas om ett nära staden uppfördt balteri hvars kanoner stadsboarne fört undan: Diess Retran. schement. welches mån durch die Birger schaft, die sich vor dem Vorgange bey Qui strum täglich in den Waffen geäbt hatte vertheidigen zu lassen, die Absicht gehabt hat te, hätte uns nicht aufhalten können etc. (Detta retranchement, hvilket man tänkt låt: försvaras af borgerskapet, som före håndelser vid Quistrum hållit dagliga vapenöfningar, ha de icke m. m.). När ofvannämnda arbet blir af Rec. kändt är jag förvissad om al ban älertager sitt yttrande: sanningslöst ocI uppdiktadt. Den obefogade beskyllning som rec. på står jag gifvit staden Uddevalla och hvarme han tror mig hafva velat roa mig sjelf oc andra skall förmodligen ligga i win anmärk ning: att fricorpsen upplöste sig vid underrät telsen om olyckan vid Quistrum, eller enlig orden att krigslusten varade ända till dess Hvarföre är detta en så obefogad beskyllning Jag för min del tycker ingenting vara förnut tigare än att stoppa knytnålven i byxfickan vi sett sådant tillfälle. Men Rec. har troligen an ssett nämnda anmärkning af mig innebära e santydning på segbet: men detta är ett stor