Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1843, sida 2

vore kanske möjligt alt erhålla at herrskapets sodhet på en stund ? Hvad skall det bli för galenskap med dem? Jo, bror Alexander, jag har just fått ett insall, som kanske duger. Vår goda stads samtliga, aktade innevånare tycka mycket om, när det finnes något att gapa på. Nu tänker jag på en annons i tidningen. Jag kungör nemligen, alt den och den dagen i den och den gr ränden en familj kommer att obarmhertigen och offentligen utvräkas framför en benäget sig inslunande allmänhets ögon; en familj, ordentligen bestående af undertecknad, förtvislad hussader; dess hustru, kämpande med döden; och värt enda barn, en ung, ren, oskyldig flicka, på hvilkens blygsamhet och ärbarhet denna offentliga skandal och skam förmodas visa en essectrikt knåckande verkan, så att hon mätte få nog oblyg panna för att framdeles icke fly vid lasternas lockelser. Kors! — utbrast härvid Felicia; och modern utropade: Nej, Herre Jesus! i Men Alexander llämsel brummade: Prat, prat! i Församlar sig dock en oräknesig mängd — fortfor Clas — vid afrättningar. Det hjertskakando vinner bifall. . Derföre hoppas jag, att en sådan der uträknings-scen skall goutera. Dumheter P? Vänta, se först, hur jag utkastar kroken. Jag tillkännagifver tillika att insamlande tallrikar i aldra största ödmjukhet skola gå omkring, på det respective åskadare måtte blifva iständsatte att låta slkema mig en efter råd och. lägenhet. : I