Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1843, sida 2

vifvel underkastadt, att denna fråga kommmer att u liskuteras af Kamrarne. Men då detta Tnllförund har alltför många, såväl inländska som utländska, motståndare, så kan man aldrig förmoda, att det går igenom. Mycket uppseendo har väckts af följande Kongl. Ordonnans: Art. 4. Hvar och en som i höga civila och militära embeten bevisat staten utmärkta tjenster kan erk hålla Statsministers titel och rang. Art. 2. Till denna utnämning är ingen berättigad, som icke förut varit Minister-Statssekreterare, Kanzler af Frankrike, President för Pärskammaren, President för Deputerade Kammaren, Marskalk af Frankrike, Amiral, Ambassadör, Hederslegionens Storkanzler, Förste President vid Cassationsdom-si stolen, Generalprocurator vid Cassationsdomstolen, Förste President vid Cour des comptes, Generalprocurator vid Cour des comptes, VicePresident för Statsradet, Guvernör öfver luvaliderna, General-Guyernör, Commandant en-chef för en armår, Öfverbefölhafvare för Nationalgardet i Seinedepartemeutet, Förste Presideut vid Conr royale i Paris eller Generalprocurator vid l denna Cour royale. Art. 5. Anse vi det sor tjenligt att församla ett hemligt rad omkring vår person, så skall detta bildas 4) utaf de personer af vår familj, hvilka uppnått deras myndige år, 2) utaf Minister-Statssekreterarne i tjenst, 5) utaf de Statsministrar, hvilka vi genom särskild kallelse dertill bestämma. Frankrike har sledes fält sig ett hemligt råd. I sanning! ett dugtigt steg baklänges åt Restaurationen. Commerce? och National förklara rent ut denna Ordonnans för oconstitutionell, di, endast på ministrarnes godtsinnande, icke allenast en ny Stats-instilution blifvit införd , utan älven ett icke-ansvarigt offentligt embete blifvit inrättadt. lläremot invånda vål de ministeriella tidningarne, att, som endast kamrarne kunna anslå loner åt medlemmarne af det Hemliga radet, sa kommer: alltid denna åtgärd att underkastas deras prölning. Men när nu Statsministrar blifva ut nämda — en Kongl. Ordonnans, som förfogar härom, afbidas med det första — sörsätlas kamrarne i det alternativet att antingen bevilja de ät dessa begärda löneanslagen eller berösfva dem det embete de erhällit af Konungen och siledes — ———— — —— — —— —. — O NV 2 OO —— —— t ( kompromettera Majestätet. — Det förmäles ryktesvis att den famösa Mad. Lafarze rymt ur sitt fängelse i Montpellier. — Det påstås nu att uti Ministerconseljen för den 24 Dec. blifvit definiHive afgjordt att öppna nästa session med et Throntal. Konungen sjelf säges hafva uttalat sig derföre, emedan han vid öppnandet af den sista korta sessionen positist häntydt på ett sadant. Ilr Guizot tros skola redigera detsamma. ENGLAND. London den 27 Decbr. Här råder fullkomliz öfvertygelse om att oroligheterna i Barcolona blifvit anstiftade af Franska Regeringen. — Times har nu yppal att Frankrikes i sednare tider mot Spanien betradda politik, helt och hållet afvikande från quadrupel-alliansens grundsatser, varit verkliga orsaken till den politiska kölden emellan brittiska och franska cabinetten. ben vederlägger således härigenom sjelf sina förut så ofta upprepade beskyllningar mot Lord Palmerston, att han varit orsak till brytningen med Frankrike. — På Fondbörsen går ett project om ett nytt lån för Spanien, hvilket icke synes finna Sårdeles gehör. 4 million skulle upptagas mot förpantning af inkomsterne från Colonierna och Tobaksmonopolet och ett Subsidiarbypothek skulle anskaffas genom utgifvandet af 5 mill. 3 procents fonder. — Hr Pennleaze, nuvarande britsiske Consuln i Barcelona, har lang tid varit Parlamentsledamot för Southampton ocb tillhör libeI rala partiet. — Skadan genom sista branden i Liverpool uppzgifves nu till 43 a 47,000 s. I TYSKLAND. Stuttgart. Der Deutsche courir, en såsom synnerlig liberal känd Tidning har upphört. 1 dess ställe skola constitutionella Arsböcker, utkomma, hvilka, för att undgå censur, skola utsilvas i band af mer än 20 ark. Uti anmälan förklaras dessa komma att tjena såsom ceniralorzan för alla sannt frisinnade män. — West phalen. Uti denna preussiska provins äro, lik kom hos oss här i Sverge, Läsare conventiklar gängse. Hållna undersökningar gifva de resultatet, att dessa conventiklar åro, än ur et i I religiöst behof härledda privata andakts sningar rjän yttringar af en kristlig pietet och än techer till ett inom kyrkan i rörelse varande andiz I lif. kongl. Consistorium har till Superintendenter noch Kyrkoherdarne i Diocesen Löbecke utförda ei ett reskript, hrari de åläggas att egna störst ( nUhok af samma innehåll som den förra. mer