Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1843, sida 2

kontrollören kom till vagnen och srågade, om presten hade något. som skulle förtullas? Nej, ingenting, svarade presten, utom mitt lilla lam här. O, Gud vålsigne det lilla lammet, svarade kontrollören, kör i Cuds namn! Presten vann vadet. Någon gjorde en Årithmetiklärares hustru, som inga barn hade, den complimangen: att hennes man ansågs för den bästa räknemästare i hela landet. — Det kan vara möjligt — svarade hon — han kan emedlertid icke multiplicera. En hustru som låg mycket sjuk, begårde af sin man det löfte, att ban efter hennes död skulle gifta sig med en hennes vännina. Ack! — sade mannen gråtande — dö du bara först, mitt barn; det andra kommer nog. Grefven af F, en snillrik man, men icke sällan i penningeförlägenhet, stod i hög gunst hos sin furste. En vacker dag bemärkte denne en temligen mörk sinnesstämning hos sin savorit och gissande grunden, skickade han honom en i maroquin grannt inbunden bok, hvars innebe all bestod af 10,000 rubler i papper. Nä, hvad tyckte Ni om den lecturen, jag bär om dagen låt tillställa Er?, frågade fursten några dagar sednare sin gunstling. — En förträfflig bok, Ers nåd, svarade grefven; jag har blifvit så förtjust deraf, att jag redan läst den till slut och med stor längtan väntar på andra delen. — Den gode fursten, öfverraskad laf detta infall, skickade sitt smekbarn en dito