Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1843, sida 1

Ett Vad till Sverges Rikes EmDetsmn, till Svenska Folket och till en oviäldig efterverld: Allt är tyst, de stora Tidningarne hvila efter den sista stridens mödor, ännu tyckes man ej märka alt Riksdagen nalkas — tvänne år — ja det är sant, äro en lång tid i individens lefnad, men icke i Statens. Tiden är inne att rusta till den kommande striden. Sverge detta land, med outtömmeliga rudematerier, med stora vattendrag, sisken, jaatmarber, bergverk, skogar och åkerbruk, detta herrliga land men en stark folkstam, är det rikaste i Europa med betraktande af den ringa solkmängzd, som bebor det: men märkvärdigt nog är detta tandi dag tillika det fattigaste, der individen måste strängt inskränka sig och der man maste sakna beqvämligheter, af hvilka äfven den simplaste begagnar sig i Europas öfriga länder. — Vid betraktandet af detta besynnerliga forhallande, skall man med förundran fråga, hvarifrån hommer då denna fattigdom? På denna fråga våga vi djerst nog svara: derifrån, att Svenska Folket icke begagnat de få Statsman det möjligtvis ägt och åger. — Vi skola bevisa detta svars riktighet och sanning. Ce que Lon sent trop mest pas toujours ce qwon exprime le mieux. CHATEAUBRIAND. Redan år 4838 utkom i Stockholm nigra blad om De Civila Emhetsmännen i Sverige, hvilka förtjena att läsas af alla, som följa med dagens ställningar och förhållanden. Vi vilja af denna lilla skrift, hvilken är affattad i en grundelis stil framlägga för Läsaren några bitar, öfver hvilka vi sedermera komma att göra våra reflexioner. Författaren yttrar: Pag. 3 i vår kära hufvndstad är, utom Skra interesset, intet interesse så ömtåligt och så vå bevakadt, som Civilisternas. Paz. 5. tt temmeligen stort antal Civili Yster äro på Riddarhuset och i Borgare-Stin idet Folkets malsmän, och hvad för öfriat vi våra Riksmöten Stånds-Canzlern stundom verka på en frågas utgång är allom bekant: likason vatskilligt af förslager och memorialer, om oci :i verlden utträdande under en Ständs-Ledamot namn, dock ytterst räknar sin tillvarelse fru ren välvillig skriftställare bland den Civila has , Pten utom representationen