Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1842, sida 1

angeligenheterna i Aghanis:an blifvit ordnade indraga 30000 man af armåörnn. Regerir gens afsigter i afseende på Afghanistan. uf penbara sig tydlizt i oden prohlamalion som daterad Simla den 4 October, blifvit ul färdad af General-Guvernören öfver Indien, Lor Ellenborouzh. Håri förkunnas, att, sedan Fri! tiska vapnens oöfvervinnerlighet blifvit ådaalagd genom ftererofrandet af Ghu-ni och ka bul, engelska armeen, i hvars våld Afghanista belinner sig, skall draza si2 tillbaka till Su! ledsch och att Generalen vill öfverlita åt Aj ghanerna sjelfva att ur den Ånarchie, som ä en följd af deras brott, skaffa sig en fast re gering. hvilken regering han, General Gusernren vill erkänna, så snart den visar sig vil liz och i stand alt lefva i vänskapliga forhall landen med grannstaterna. Vidare yttras at Floderna Pendschab och Indus, så val son bergpassen och Åghanistans Barbarstammar sko la sramdeles bilda en barriore mot hrarje frn vestern inträngande fiende, men icke sasom hit tills s: ilja armåöen från källorna för dess sub sistenee?. Om Dost Mohammids utleverering ä alls icke tal. Uti denna prohlamation nagelsara för öfrigt i de mest skarpa ordalag den förr hiaministerens atgärder, hvarföre den ocks väckt ond blod hos Whiss, hvilka genom d tidningar, som äro deras organer derpå insit vil skarpa repliker. — Globe? och atskillig landsortsblad hafva väckt den viztiga frågan, on icke tiden nu vore inne för afskaffandet af In komsttaxan, då Sir R. Peel såsom skäl för des: införande uttryckligen har uppgifvit krigen Asien, Canadas oroliga tillstånd samt det spän da lorhallandet till Förenta staterna — Förhal landen, hvilka alla nu mera icke förefinnas. — Sjukligheten inom Armöen i China skall var: särdeles stor. — Privatbref ur Bombay förmäle ett förslag af Sir Henry Pottinger, alt med der flotta, som nu mera icke behöfves mot Chin: astvinga Japan satisfaction för sleräriga oför rätter, samt öppnandet af dess hamnar för en selska bandeln. Redan förut har en sådan plan varit å bane. — Insurrectionen i Barcelona bar här icke sjordt särdeles intryek, emedan man anser den snart böra kunna undertryckas. FÖRENTA STATERNA. Great Vestern, som anlanse den 6 Rov. till Nev-York, medförde ratilicationen på den al ford Ashburton afslulade Yraktaten. Till dess firande saluscrades i New-York och alla Skeppen i hamnen slaggade. — kit Ånasartyg Elisa, har förolyckals pr Mississippe. 4 mil ofvanfa Ohios mynning, AM 100 om bord varande pasSa-erare hafva ungefår 40 omkommit. — Enlist lidningar frin Nen-Orleans. göra Mexikanerna, under St Annas eget åfverbesal, farbere lelser till elt infall i Campeche. PREUSSEN. Berlin d. 4 December. Gcheimeridet Greke von Bulow skall vara afsänd till köpenhamn för utt erbjuda en ersättningssumma för Sundska ullen och, i fall af vägran, vara uppdragen att tillsripa sa enersiska malt och ste, att de komna att göra slut på denna tull. — Stats-Ministern von Tallenberg har för sin hoat framskridna ålder lLrazit siv tillbaka i privat-lifvet och hans plats. . 2 1