Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 november 1842, sida 2

frågan, som gifver den banesåret. Sedan de ölftige Stormakterna ratificerat sista tractaten i denra fråga och Protocollet, fullkomligt afslutadt. numera är stängt för Frankrike, har Lord Aberdeen sordrat att Tractaterna af 18381 och 1833 skoia oörändrade äga bestand i hela deras utsträckn no. Tillika har han hotat, att, i fall af en vägran a Franska regeringens sida, återkalla engelska ministern från Paris. De Deputerade deremot synahafva fullt oeh fast beslutat att i Kamrarnes nä-tt session fordra återkallelse af dessa fördrag. för ati med ens fa denna förhatliga risitationsrätt af-katfad Stållninven för Guizot är säledes temligen kinkig och det skall blifva interessant nog att sc. huru han deruti kommer art reda sig. TYSKLAND. Nainz den 47 November. Infor härvarande Corrections-polis-domstolen förehalves en undersökning i politiska sarbrytelser. Af 51 anklasade safva 25 inställt sig. Anklagelsen lyder på alt hafva slämplat mot närvarande statsförfattning, för att i dess stille införa en republihansk. Ochsm är utrönt att ifrågavarande personer deltagit, uti eller atminstone varit medvetande om demokratiska stämplingar, uteangne från de redan sedan längre tid tillbaka bestandande bemliga tyska föreningarne. Utgangspunkten för alla dessa föreningar vore Paris, hvarest redan 4853 och 48354 bildat sig sereningar för Pressens frihet och landssiypktige Tyskars understod. Utur dessa hade sedermera uppstått politiska föreningar under nanm af De Tyska Landssivatizes Furbnnd, Tyska Rättvisans Förbund och Tyska Förbundet, hvilka för sig uppsatt sormli-a statuter och sedan manaa ar tillhaka i sjelfva Tyskland haft sina ntareningar — Der Grön har fatt tillstånd att qvarsladna i Mainz. kramdeles vill han lefva af litterära arbeten och alls icke hafva någon befattning med Ab:ndI zeitung. Iroliatvis är det just en sådan forklarina å Gräns sida. som förmilt llessens redering alt här lemna honom en tillfyktsort. Alla hans reclamationer fer det rattsvidri-a uljaganIdet från Baden, blifva nag utan någon följd. kadiska regeringen steder siz derpå, att den äger (att ur landet forvisa en främling, som är farlig sor statens luen. Men all bevisa det:a om Grän blir likval problematiskt, da han aldrig felat mot Vadens lacar. Berlin. Schelling är nu bestämdt antagen i Preussisk tjonst. Konungen har tillika cifvit honom ranz af et Rad af 4:sta klassen och Character af verkligt Geheimerad, med tillstand att bibehalla sin förra titel. lläraf svues till hvilken grad äfven de mist utmärkta män äro besmittade med rangoch titelsjukan. DANMARK. Viborg d. 44 Nov. I ständerförsamlingen har Institia-Rådet With sramstaldt en proposition om upphåsvandet af rättigheten att upprätta Grefska per, Baronier, Stammhus och bideicommiss. I kronans Commissar yttrade sia naturligtvis emot batt. hsarvid flera medlemmar utfor i ganska skarpa ordalag mot stamgods, beslutades med 40 röster mot 9 art en comite skulle nedsättas till presnina af förslaget. RYSSLAND och POHULEN. Nu har man genom bref ur Rarschau fått Ivftat den slöja som omgaf firandet af det hejserliga silfverbrollopet. Nästan 2 hela regementen, bestaende af Polacker hade gatt öfver till Ischerkesserna och anstildt en förfärlig massaker bland Ryssarne. (Ceneral Grabbe fick med den kejserliga onaden böta sor den opolitiska åtgärden aft tillata så många Polacker finnas inom samma re emente. Dessa sacta bekräfta sig fran flera hall. i SERBIEN. Den första November upplästes i Belgrad Storherrens bekräftelse Firman och instalierades den nyvalde kursten, Alexander Georgewitlseh. vid dessa höctidlicheter syntes ingen af de huropciska macternas consuier, hvilka fortfarande vågra alt ir da i nagon slags förbindelse med de nya magtinnehalvarne. Ehuru Fursten nu sormligt öfversagil maglen, så synes Wucsitsch, det oagladt, villa fortfara alt regera. benne råe, ålvermodige man såreskrifver bade kurste och land lauar, lihpål tyckes han hysa fruktan, ty han har valt sin boning tätt under vallarne af det Turkiska citadellet, och visar sig aldrig offentligt, utan att vara onzeifgen af välbeväpnade män. Det radande partiet är ingenting mindre än säkert på Rysslands gillande af den nya ordningen och mosser med fruktan ankomsten af Ryska Comisdetta serslaz, men ester en temligen häftig de-.