Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1842, sida 1

Den I:sta Maj, på Djurgården vid Stockholm. Förr firades här, till och med ännu för några trettio år tillbaka, en folkfest. Den mera skogbeväxta djurgården erbjöd mera passande lägenheter för matkorgarne och de utbredda servrietterna, de medtagna buteljer och flaskor, och familjerna nedslogo sig der mera obemärkta för att inom sig fira vårsolens fest. På värdshusen intogo militäreoch embets-korpser väl äfven då en grundlig middag, för att sedan ridande, åkande eller gående blanda sig med folket, och de förnäme visade sig i ett slags högtidsprakt: icke fullt liknande hoffesternas eller ordenskapillens, men dock, vittnande, att solhsesten påkallade den aktning, att de som ytterst hade folket att tacka för sin lycka, äfven skulle utbreda någon glans derät. Slutligen såg man der: en Kung — ett hof — blandadt med militärisk ståt — och då man sett solen nedgå den dagen, hade man dock sett något, som om ock ej allt i stånd att framkalla bisall eller förtjusning, likväl hade gifvit på en gång, en återbild af folkets. lif och af dess herrars; af, med ett ord: dess glädje och dess plågor. Bachus hade denna dagen medlarckallet och läkarekallet