Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1842, sida 1

Men regeringen vill hafva allt. Den söker göra den nya fördelningen af hela detta värfvade Kavalleri-Regemente till gemensamt ändamål för anslaget; och siledes en gång öfverandtvardat, skulle af detta blifva intet öfrigt. Riksgålds-kontorets Fullmäktige, inseende förhållandet, och inskränkte af Rikets Ständers beslut, intaget i deras instruktion, hvarken kunna eller vilja förneka fordrinsarnes totala öfverlemnande (oaktadt Regeringen, som blott har rätt att disponera 20,000 Rdr till arrangementet i Ystad, gerna kunde inskränkt sig att blott emottaga dessa medel, och låta det andra vara som det är); men som Kongl. Maj:t anmodat Fullmäktige att ölverlemna fordringarne till krigs-hollegium, så yrka fullmäktige att detta Embetsverk skall afgifva en förbindelse för återställandet af de melel, som blifva öfrige, sedan betalningen till Ystad blifvit verkställd. Detta vägrar äter Kollegium; och på dess anmälan hos Kongl. Maj:t azgående förhållandet, får det blott till svar, att ånyo requirera, men att blott afgifva quitto, och ingen förbindelse. Regeringen vill gifva Fullmäktiges lagliga ordnings-åtgärd utseende af en inkräktning på Konungens dispositionsrätt öfver Statsmedlen. enligt 2 64 Reg.-formen: samma lära, som s. d. Rådgifvarne drifvit inför RiksRätten för att skydda sig emot anmärkningarna för deras grundlagsvidriga tillstyrkanden angående Stats-anslagens dispositioner; och af allt synes, att de nuvarande rådgifvarne, i afseende på den stora princip-frågan, om statsmedlens förvaltning äro på möjligt för dem att fatta råtta betydelsen af nationens beskattnings-rätt, utöfvad genom sina representanter allena. Alla de biomständigheter denna vigliga och numera oemotständliga princip medför, äro för dem obegripliga — och de fatta, Gud förläte mig, förr, lyckan af de gamla stalsskicket, då landets envälds-konung, för att oantaslad resa genom sitt rike, mäste taga gisslan vid råmärket till hyarje provins. Besynnerliga saker omtalas angående anledningen att Norrköpings postkontor icke tillsättes. Det säges, alt den tjenstsörrältande postmästaren i ett för allt, har 2,000 Rdr B:co; och att de öfrige inkomsterna, som uppskattas till ej ringare än 4,000 Rdr, skola aflemnas til vissa ändamal, som icke lära hafva egentligt sammanhang med postverket eller dess förbättrande. Det låter olroligt; men besynnerligt förefaller det, att en så långvarig utdrägt äger rum med tillsättningen. Berättelsen utvisar åtminstone, att en reglering af post-kontorens inkomster borde kunna utföras, som på samma gång hjelpte de mindre lönade postförvaltarne och erbjöd en ringare postporto åt solket. H. M. Konungen var i går ute i vagn på en i promenad till Djurgården; men är ofta kraslig. KRK