Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1842, sida 2

in — hes 3 tv TLII I RE 2— nom en ärligare citation af 2 4106 Reg.-Formen lemnar obestridt, att Utskottet äfven han och saledes bort ställa Rådgifvarne under tilltal då desse tillstyrkt någon öfverträdelse af Grundlagarne och gallande lagar eller underlätit att göra föreställningar deremot, yttrar sig missbelaten der öfver, all Justitig Ombudsmannen icke antingen vederlagt dessa betraktelser, eller ock öppet erhänt rigtigheten af de utvecklade begreppen onv 14062 betydelse. Ilan anfaller Justitiv Ombudsmannen ganska skarpt för det denne icke inlatit sig, i någon storartad, hans upphöjda Embete värdis diskussion öfver de principiragor (så kallar han dessa hänsyftningar på partitiderna) som salunda blifvit af Svaranderna uppställda; utan deremot under synbart bemödande att inom den hvardagliga advokaturens område, neddraga denna Rättegång af hög politisk och historisk betydelse, fullföljt till slutliga ansvarspåstacnden hvarje af tretlio, mestadels småagtiga anklagelser, som till hans åtgärd blifvit hanviste Allt detta till saken icke hörande, enskilla hlander, serbiga vi; för att upptaga livact H:r Poppius yttrar ang ende den uteslutande tillåmpligheten af ansmaris hets-La en och obehorigheten deraf att -ustiti-. COUmDUUASHUU3mCL sberopat 106 2 stadgande, att hen Vaihnin Jae shulle vara asystad af Grundlagsstistaren ser bestämmande af Radels-arnes juridiska snsvarighet; han yttrar hårom följande: Secan denna, utaf samma Constitutions Utskott, som beredt Reg.Formen och Rihsdags Ordningen, äfven föreslagna, ansvarighets lag blivit utaf Rikets Stånder stiftad, samt af konungen antaren och utfördad, så borde I I det vara obestridligt, att endast sivida serskilta, den allmänna Lagens, bud i den samma faberopas, dessa ma använ-as mot honungens Ridgifvare, vid åtal af hvad de i s dan egenskap gjort eller underlatit; och H:r Poppius sort ar att lika med I de öfrige Svaranderna pesta, att lör alla i ansvarighets jagen icke specielt upptagne urvaltlitelser, konungens Radgifvare endast kunna af Rikets Stånder hos Konungen anmälas, i enligket med Z 167 Reg-Formen: samt att hvarhen Constlitutions-Utskottet egt laglig magt att besluta eller Justitia Ombudsmannen varit lagligen betogad att till slutliga straff-påståenden utföra det ital, som blifvit anställdt för förmenta efverträdelser af de fera 82 j i i Reg.-Formen, hvilka icke snnas i Ansvarighets Jagen uppräknade. II:r Poppius förebråar ustitie Ombudsmannen att halva undvikit, att i allmänhet yttra sig öfver Svarandernas fordran, att derest fråga kunde uppsta om rätta meningen af något Grundlagsstadgande hvilket syntes vara öfverträdt, borde de begrepp derom som söregäende Ständers och Constitutions-Utskotts handlingssätt ådagalagt, till ett åtals afvärjande, få ega autentik giltigchet ; hau påstar, at Just. Ombudsmannen röjt förlägenhet vid betraktandet af de excmpel Svaranderna framdragit, alt 4840 ars Constitutionsutshott angisvit sisom straffbara sådana rådslag, som varit fnlikemligt enliga med dem soregående Utskott godkänt o. 8. v.; och ban hlandrar, att Justitie Ombudsmannen vägrat fösta uppmårksamhet uppå, att eniigt hyad Svaranderna uppgifvit, Constitutions-Utskottet latit vid Riks Rätt beisra rådslagen i nägra mål, hvaruti honungen sattat lika beskassade beslut, som i andra, hvilka iele blifvit åtalade. Han behlagar sig öfver; att Justisic Ombudsmannen; lemnat utan uppmårksamhet, buruvida de anmärksa förmenta alvikelser från i. Grundlagarna föreskrifna former varit ländande till allmänt gagn ; och han siger: dethan iche erkännas, alt ens nägra formella förseelser blifvit begnana: men om ock dertill skulle kunna Hänföras de Rådslag hvarigenom man, utan all sköns hänsigt på egna interessen, endast sökt enligt öfvertygelse och med ed bekräftad pligt, att i helad bevara den lagliga konungamakten, eller att frömja allmänt nyttiga anstalter, att bringa Rikets Ständers beslut och yttrade afsigter till möjlig verkställighet, alt bereda för de förvaltande Embetsverken förmaga till sortgaende drift under en ständig tillvext af dem åliggande göromål, 0. s. v. — om de underdaniga rädslagen i likartade fall verkligen varit i nagot sormelt asseende felaktiga — hvilket ej medgisves — tor. de likväl skäl ej hafva saknats, att fordra så väl af Constitutions Utskottet, som afJustilie Ombuesmannen, atminstone något offentligt erkännande afs assiglernas renhet. II:r Poppius sramdrager varnande exempel af de magt-missbruk, som tillfälliga mer eller mindre allmänt hershande passioner seranledt, när de icke varit återhallne af sorgsalligt vårdade lagars kraft, och hvarigenom Politiska partiers ledare under sken af nit för folkets rätt, sökt uvdanrödja de styrelsens organer, hvilka de ansett vara hinderliga för utförandet af sina ännu vidsträhtare afsigter. ÅÅfven vårt saderneslanes häfder, säger ban, förvarar skamliga minnen af s dana sorbållanden ; och sramdrager exemplen ifrån den tid som kallades frihetens, men var partiyrans? då Secreta Utskottet anklagade en Sclelser, en Stockenström, en Fermanson m. fl. i nigra mindre betydliga fall; (hvilka äfven af Tidningen Sy. Piar an tiniot med Her DoImii förklaring II..