Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1841, sida 1

—X4äänng n a) Rörande alla ofvannämnde punkter, begärde Justiti Ombudsmannen, efter att hafva bestämt de hufvudsakliga anledningarne till sina påståenden ang. radslagens grundlagsvidrighet, att efter inhemtade förklaringar af de tilltalade, få vidare anstånd till infordrande af ytterligare handlingar, 0. 8. v. b) Innan de tilltalade ingingo i förklaring öfver hvarje af ofvannämnde punkter serskeldt, ville de framställa de grunder, hvilka sedan antagandet at 1509 års Regeringsform varit följde vid utöfningen af den, enligt 8 64 Konungen tillkommande dispositionsrätten öfver de till Statsverket anslagna medel. Dessa äro: att Rikets Ständer i Skrifvelse den 10 April 1810, angående den da fastställda Statsregleringen, yttrat: Att Rikets Ständer, med afseende ej mindre på Riksstyrelsens befriande från olämpliga inskränkningar i dess dispositionsrätt öfver Statsmedlen, än äfven till försåkrande åt Nationen af dessa medels användande till bestämda ändamål, enhälligt fastställt vissa hufvudtitlar och för hvarje af dem anslagit serskitda summor, att inom sjelfva titeln af Kongl. Maj:t fritt och obehindrat disponeras. Petta Rikets Ständers, med 62 och 64 Ss i Reg.Formen öfverensstämmande, besdut har alltsedan oföråändradt tjent till rättelse för så väl Statsmedlens användande, som granskningen deraf. så att de, enligt 62 8 af Rikets Ständer vid hvarje Riksdag, efter beräkning och öfverslag af Specialsummorna, för de serskilda hufvudtitlarna, bestämda slutsummor blifvit af Konl. Maj:ts fritt disponerade, utan annan inskränkning, än att föremålen för anvisningarne tillhört den hufvudtitel, hrarå de skett, och utan föranledda anmärkningar eller åtal från söregarnde KonstitutionsUtskotts sida 7?) Regerinasformens 64 förmår; att saväl Rikets ordinarie Statsmedel och inkomster, som hvad under namn af extra ordinarie utlagor eller bevillningar till Statsverket af Rikets Ständer ansktås, skola vara under Konungens diposition, att till de af iiikets Sländer pröfvade behaf och efter den upprättade Staten anordnas. Detta Grundlagsbud omtalar den upprättade Staten, d. v. s. RiksStaten för hufvudtitlarnes slutsummor,) icke Stater för Specialutgifterna hörande till hvarje titel, och har fortfarande varit så förstådt och tillämpad, att Kongl. Maj:st egt förordna icke allenast om fördelningen af hvarje titels hnfrudsumma emellan de föremal, som tillhöra titeln, utan ock om användandet på samma sätt af de på anslagen uppkommande tillfälliga besparingar. som ingenstådes i Reperingsformen omnämnde, icke kunnat af Rikets ) Man måste erinra sig, att 1509 års grundlagsstiftande Ständer yrkat, och af Regeringens löfte väntade, att omfattande reformer, reductioner ech reorganisationer i snart sagdt alla delar af rik-styrelsen, administrationen, försvarsverket. o. s. v. skulle snart och grundligt af regeringsmakten dels beredas, dels i vissa redan beslutade delar införas. Det var under sådana förhällanden tydligt, att de borde medgifva en friare dispositionsrätt af anslagen än hrad som med en lagbunden ordning och en stadgad budget-form är fortfarande förenligt. (Ref. anm.) ) Detta må väl, enligt orden vara sannt: ty Konungamakten har, så att såja, ända till år 1840, helt och hallit disponerat Konstitutions-Utskotten vid alla riksdagarne. Men i sjelfza verket bevisar detta ingenting. Ty hvarje Riksdagsförordnanden ang. Statsregleringen är Lag; och 1810 års indelning af hufvudtitlarna m. m. var ingen grundlag. Titlarna hafva blifvit förändrade: vilkor fästade; åtskillnad i bestämde och förskotts-auslag införde; och i samma män regeringen svikit nationens hopp, och de ar 1809 lofrade och af R. St:r yrkade reformer och reorganisationer nteblifvit, eller hvad nästan olyckligare varit. i flera delar blifvit så illa utförde, att endast ökade kostnader och ökad förbistring deraf följt, hafva R. St:r med deras grundlagsenliga allena beslutade rätt i beskattning-ärender, ändrat och inskränkt regeringens dispositionsrätt, sökt vinna rättelse i missbruken med Statsverkets öfrerskotter, de s. k. besparingarnes användningssätt, samt förklarat att de undet serskilda rubriker anslagne summor icke böra öfverskridas; o. s. v. (Ref. anm.) 4) Hvilken högst godtycklig tolkning. eller råttare, hvilken absurditet?. Rikets Ständer upprätta nu Riksstat, som innehåller under hvarje hufvudtitel, bestämma summor för alla grenar af Statsutgifterna, samt med förklaring hvilka af dessa rubriker som i anseende till deras beroende af förändrade pris eller andra förhållanden under namn af förslagsanslag, kunna öfverskridas, emot det att hvad å dem något år besparas, reserveras, för framtida behof, Det är sedan Konungen, som årligen sastsäller Special-Staternaoch om dessa tala ej grundlagen, emedan de blott äro en underordnad administrativ ordning, sow ej får rubba Rikets Ständers beslut. (Ref. anm.)