Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1841, sida 1

— ——— ——— —— — —— g —I——nn ——— m — att den, antagen till utgående efter andra grunder och till högre belopp än Stadens egne kommitterade uppgifit och paräknat, icke! inskränkts till de ändamal angående hvilka 83 Ansvarighetslagen för Statsrådet tillater vissa afgifters fastställande. b) Art hvad som i föregaende 1:sta punkten blifvit anfördt angående Konnugens höga rätt att härom besluta. äfven här åberopas; att broafgiften a Käril innehållande våta varor ej kunde anses såsom ny pålaga, emedan en sådan från äldre tid egt rum för lakegode; att den ej kunnat eller behött vara föremal för R. St:rs gillaude; samt att Kongl. Maj:t ej var bunden af det förslag Stadens kommitterade afgifvit. Dessutom hafva tre Riks Stånd afstavit vid sista riksdagen väckt motion om denna afcilts as-kaffande. sedan frågan, såsom ekonomisk, blifvit inom Ständerna behandlad. e) Att anmärkningarne i I:sta punkten till större delen äro tillämplige äfven i denna; att den slutsatsen vore vågad och icke logisk, att för det en palaga sinnes på en annan varuartikel. en afgitt af de hvilka förut alldrig dragit nagon sådan, icke skulle vara ny: att här ej är fraga om att utreda orsakerna hvarföre en artikel ej skall draga samma algilter som en annan, utan om lagligheten af den form hvari den anmärkta afgiften tillkommit, Att Stats Rads protokollet utvisar, hurn afgiften icke at-etts ensamt til underhåll af qnaier och broar, utan bland annat till ytterligare bidrag till Stockholms publika byggnader eller amortering af Stadens -kuld, äfvensom Komitterades förslag visades att det skulle inga till Stadens kassa och följaktligen användas till betydlig del för Stadens tjen-temäns aflönug. Då sådana ändamal ej kunna auses identiska med de, som nämnas i 8 3 Ansvarighetslagen för Stats-Rådet, mäste Radgivarnes tillstyrkande anses innebära öfverträdelse at 83 57, 60 och 73 Reg.-Formen. (Rosenblad. Löwenhielw, Äkerhjelm, v. Schnlzenheim, Hard, Gyllenhaal, Skogman.) :dje) angaende nedsättning i afraden tör Riddarhytte Kopparverk. a) att den är 1744 till hvarje 20:de SkT stadgade afraden, waste anses tillhöra Kronans ordinarie inkomster; att enligt Förordningen den 27 Angusti 1723 hvarje iunchafvare al fräl-ejord eller skatteman, endast tilllörsäkras rättighet att bruka bergverk, så länge han till Kronan dess tillständiga rätt nigör; att dessa lagstadganden numera ieke kunna räknas till dem Konungen äger. euligt 89 3 Reg. Formen, allena att stifta eller sörändra: alt ISBI års förordning eudast bar afseende ä nya bruk och beracverksanläggniugar samt deras taxering 3 samt att enligt Kammar Collegii lustruktion nämnde verk skall hadla hand öfver, att fastställda grundskatier a bergsverk endast i laglig ordning ändras. hvilket förutsätter att TKollegii yttrande hordt infordra-. De för bergrerks bellritvande i allmänhet stadgade boskatining-grunder hatva således blifvit Ööfrerträchle. 6) Au Riddarhytte Kupparverk ekattlatles först efter 1723 ars förfartning till hyart IO:de SkT af tillverkningen, sa-om pa Sbatiegrund anlagdt : ur ar 1744 denna afrad nedsattes tll hsart 20:de SKF: att det saledevar då, som försatiningen frårträddes, men ej genom det nu klondrade besluret. Det erkännte, alt grunäderna för Sizteus ordinarie inkomster ej kan af Konungen törändras eller upphäfvas. utan R Strs medserkan: men beslutet rörer ej ändrig af allmän grund för ordinarie väntans utgörande. utan endast en i speciellt fall wcdgitven uebätrning al afrad; att äfren heummaustählar kunna utav Rikets Ständers medserkan ucdzäl:as eller förmedlas (7). Flera enekilla omsländigbstersom auföras, men i syuuerhet 1581 ars författving. som R. Sers sjelf:e begärt, gåfre anledvivg alt bifalla vedsöuniugen för detta Kopparrerk; Au intet bestämdt lagrum blifvit för pöstöeadet af JustitiaOubudemannoen åheropadt; au frågan redan var anhängig innoan uya Instructiouen tör Kammar-Cellegium utfärdades och att Eergs-Lollegii utlofande varit insfordtadt; samt art det måtte bero på töredraganden och ytterst på Koönurgen au bestäwma em och heilket embetsierks yitrände bör iuhemtase) Att lagligheten af 1744 års beslut ej hör till saken; att afraden uu blifvit uedgart från kvart Oe till hrart 30de SLE. och således såsäl 1723: som 174t års författnivgar frånträdde: aut frågor om förmedling af hemman. för hvilkas åstadkommande serskilie, i grundlagarne ej upphäfde laghestämmel-erfinnas, icke har inflytande på detta mal: emedan ingen lag tillåter förmedling af räntan eller afraden å Bergverk, hvarlöre svaranderne icke heller kunnat någon sådan åberopa. Reg. Formen bjuder att Grundlagarne skola efter deras ordalydelse i hvmje serskildt fall tillämpas. 4 Reg Formen som tillägger Konungen rätt, att allena styra riket, atvi-artillika, att denna makt utöfvas på det sätt Grundlagen föreskrifser. Då enligt hvad förut adagalagtfinnes, beskatsningslagstiftningar tillkommer Rikets Sfänder allena och hvarken naävot G nnlagestaAAA.