Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1841, sida 1

Från EHed:s Korrespondent. Stockholm, d. 21 Sept. Ånna är ingen Lagberedning organiserad, oaktadt den var lofvad Rikets Ständer till den 15 dennes. och ännu är man ej säker för afsågelserna ifrån några af de utsedde, arbetande ledamöterne. Ifrån Friherre Ludvig Boye afhöres likväl ej det omtalade undanbedjandet, utan har han blott anmält sjukdomsfärlall för inställelsen nn genast. Han annammar alltså åtminstone aflöningen, hrilket lärer vara hufvudsaken. Deremot har Regeringen varit omtänkt att reglera åtskilligt, som hittills tillhört Stats-Rådet. på sätt att det nu kommer att behandlas i komandorväg: t. ex. antagning af betalande Kadetter vid Krigs-Akademien och frågan om militärers permission att resa utrikes: vigtiga reorganisationer som man ser. Sundhets-Kollegium har fått sig en ny Ordförande, i Konungens tjenst, Lif-Medikus Hr af Ekbolm och den gamle, Friherre Weigel, är flyttad på pensions-stat. Revisorerna hade sistl. Lördag företräde hos II. M. Konungen. De hafva börjat granskningen i Statsverket, pa trenne afdelningar. Götha Kanal Bolagsstämma fort far att utvisa orimliga beslut och vidlyftiga protester. Annu är ingenting officielt kändt ang. Sundska Tull-regleringen. I dag har den ansvarige utgifvaren af Strauss aflemnat sin förklaring öfrer Aktors anmärkningsmemorial och denne har nu sin tid, att tänka på slutpåståendet. Petitionerna, som blifvit inlemnade till Kongl. Maj:t ifrån sabriksarbetarne härstädes. äro tvenne: den första utredande anledningarne till deras bönfallan att II. M. icke måtte afskafsa införsel-förbud och höga tullafgifter, underteknad af klädes-, sidenoch bomulls-fabrikanternas förnämste arbetare, å dessa och de öfriges vägnar; den senast inlemnade innehåller blott en begåäran af en del bortglömde sabrikationers arbetare att få förena sig i den stora petitionen. Det egentliga skälet; hvarföre de anse prohibitionen nödvändig, är Svenska Klimatet. Så länge det häller ut sådant det nu är, kan ej svensk flit täfla med utlänningens; derföre måste således, i deras tanka, Svenska folket betala mera än det behöfde, för att kläda sig, på