Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1841, sida 1

ret vetet TUE UA LECU HR CH Riksdagens resultater. I. N dan vi, under riksdagens lopp, efter förmåga. sökt att göra våra läsare hemma-tadda med både dess yttre och inre historia, torde nu vara tid att kasta en blick på dess resultater, som nu allt mer börja framtråda. De tvenne hufvudsakligaste: Representationsförslagets grundlagsenliga hvilande till nästa riksdag och afslaget at betalningen af Kabinettskassans skuld, hafva, trots alla fes et nefas. alla ansträngningar af reaktionens koryfer, alla försök till kommitter. allt hvad som bade kan och ej kan omtalas, blifvit sädane, som vi. hoppats, önskat och, på grund af för handen varande element. äfven förut-agt. För den lyckliga utgången af repre-entationsfrågan. hafva vi. såsom vi sagt. ensamt att tacka bondståndets fasthet, och aldrig skall fäderneslandet glömma att det står i lika stor förbindelse till denna nationens kärna, derför, att den derigenom räddat det från anarki, som för det den fordom räddade det från tyranni; ty vi gå ej ifrån den öfvertygelsen. att en annan utgäng af denna fråga, förr etter senare. förorsakat en revolution. hvars ntveckling. och följder ej så noga kunnat beräknas. Nu hoppas vi, att den år förebygd; ty vi äro förvissade, att opinionen. med afseende på repre-entationsförändringen. till nästa riksdag, skall hafva mognat så, att frågan om förka-tande af det hvilande förslaget ej ens uppstår: ty hvad fel ån må vidlåda det, bättre än närvarande kaotiska fyrdelning är det bestämdt, och huru lätt och säkert kan ej hvarje, för nödig ansedd, förbättring verkställas, sedan representationen blifvit reducerad till blott två. utan prerogativer. valda kammare. Redan detta är en afajord förtjenst, om förslaget också ej hade någon annan. hvilket det dock är lånet ifrån att sakna, och det af ganska utmärkt beskaffenhet, hvilket vi framdeles hoppas kunna evident ådagalägga. De sel. som förevitas detsamma. hoppas vi äfven. efter närmare opartisk undersökning, atminstone till en stor del, skola försvinna. Som t. e den skenfagra anmärkningen, att för många skulle blifva uteslutna från representationen, genom den antagna valcensus af 209 Rdr Beo årlig inkomst eller deremot svarande bevillning. Måller man sic vid sanningen, så kan det ej finnas någon sjelfständig medborgare. som ej har så pass ärlig inkomst, och den det ej har är tiggare eller något ännu -ämec, hör således till krapplen och bör ej ega röstvättighet i statens angelägenheter. Ingen dertili möjligtvis berättigad blir saledes utesluten derifrän. genomenämde måjliga-t lägsta valcensu-, och dermed hoppas vi att till en början. detta inkast är vederlagdt. Så torde det gå med de flesta, och vi anse det för publicistens högsta pligt, att. under mellantiden. till nästa riksdag. så mycket som möjligt lägga det i dagen, på det, så vidt i dess förmåga stär, till dess hvarje hinder för den goda sakens framgång matte vara undanröjdt. Vi skola atminstone ej i detta hänseende försumma oss, utan vilja framdeles punktris genomgå det nya representationsförslaget, och framställa så väl dess förmåner, som dess olägenheter; da vi förmoda, att de förra skola befinnas så öfverrägande. att ingen tvekan kan uppstå om förslagets antagande. Kabinetts-Kasse-fragan är då definitivt afgjord och lagen har segrat. ständerna hafva visat hvad de med kraftig vilja, älven mot tnsende hinder, äfven i deras nuvarande splittrade skick, förmå. då de, utan menniskofruktan, göra sin pligt. Vi hoppas, att detta, för framtiden, har återgifrit dem den aktning, som de, genow allt för stor eftergifvenhet, voro nära att, för alltid. förlora. Men, oaktadt detta, för hvarje fosterlandets sanne vån, fågnesamma, lagenliga resultat, kunna dess falska vänner dock ej låta den saligen aflidne hvila, utan skota nödvändigt röra i förrottnelsen; vi tro ej till någon söt lukt ens för de, i deras ögon, förfördelade. En Belysning och ett Bidrag hafva i detta afseende utkommit; ty ehuru den förta likaledes vid