Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1841, sida 1

Det är i samma anda, som jag förbigår all pröfning af frågan huruvida denna beredvillighet mött oss. Hvar och en må svara inför sitt samvete; vare det vår tröst, när vi kunna det inför vårt! En ytterligare tröst kunne vi hemta derutaf. att om vär mening och våra önskningar ej alltid vunnit bifall och understöd hos de öfriga Ständen, då de handlat såsom stånd, hade likväl vunnit det, då de handlat frie frän ståndsfördelningen och endast upptrådande sow Svenske män och folkets representanter. Det får ej förbises, att de nyttiga re sultater. denna Rikdag lemnat, till en stor del böra skrifvas på de Förstärkta Utskottens räkning. Det är dem, vi hafva att tacka för, att de vigtiga reformförslag i våra grundlagar, vid en kommande Riksdag, atminstone komma under öfverläggning; det är dem åran tillkommer af nägra besparingar i statsutgiftena. af någon liten lättnad i tolkets bördor. Detta bevisar i sjelfva verket, att ideen om fyrdelningens förderflighet icke år något tomt hugskott, och att nationen ej saknar hvarken insigter eller kraft, att hon både förstår och vill sitt eget bästa, att hon blott behöfver ett tillfälle att, fri från bindrande former, få uttala sin mening och i laglig väg göra den gällande. Det är denna lagliga väg, vi hittills alltid beträdt, ech som vi aldrig erna öfvergifva. Bedjom till Försynen, att bon mätte gifva oss och Svenska folket tälamod, att alldrig frånträda den, och själsstyrka att ej heiler låta trånga sig derifrån! Det behöfver ej gå någon annan väg, och ingen annan är det värdig. Aktning för de bestäende lagarne, förstånd att inse deras brister. ihärdig samllällighet och allvar att yrka dessas afhjelpande genom de medel, lagarne Sjelfve föreskrifva. Vare detta vår lösen, värt ögonmärke, vårt oaflatliga bemödande! Det gagn, vi för det allmänna knanat vid denna Riksdag uträtta de frön, vi kunnat utsa till framtida störte förbättringar, har skett genom dessa medel; i den man, vi ech våra hemmavarande göra oss mer förtroliga med dessa medels vidd och de ändamål, för hvilka de behöfva begagnas, desto såkrare kunna vi hoppas, att vi skola vinna dem. Dessa ändamål äro: ej våld-am omstörtning af det bestående, ej fiendtliga afsigter mot den andra statsmagten, ej öfverändakastandet af någons naturliga och billiga rätt, ej undandragande af vär andel i allmänna pligter och oundvikliga tyngder: således ej nägat af ullt hvad man tillvitat oss; det är det bestaendes bibehållande i allt, der det är samhällsnyttigt och tidsenligt, dess lugna och fredliga förbättring i allt, der det icke år sådant: det år den andra statsmaktens betryggande för framtiden mot alla möjliga inträffande vådor och obehag, derigenom att hon öfvertygas om folkets önskningar och går dem till mötes, derigenom att hon icke fodrar mer af folket. än det förmår och rill gifva, att hon ej griper i dess inner-ta lif. ej stänger dess näringsutvägar: att hon till det talar ett öppet, vänligt och förtroendefullt språk. för att kunna tala ett värdigt, krafifullt och upphöjdt till dess fiender: det är aktningen för allas tätt derigenom, att ingen äger någon sädan till den andras förfång: det är en billig fördelning afskatterna, en behöflig jemnkning deri. på det de måtte kunna utgå med någonlunda lät thet i freden, någon sparpenning vara i hehall. när den hotas, på det. fosterlandet må kunna försvaras derigenom, att folket är belåtet med sin ställning och har något öfrigt att försvara. lfall dessa atsigter, dessa föresatser äro samhåäll-förstörande. hotande för thron och lagar, så kunna vi Inget fördraga beskyllningen derför: vi kunna tryggt vådja till nationen och framtiden: Döme de öfver oss! SETS RET