Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1841, sida 1

Jesuitismen. En theologisk-politisle betrakteloe. (Fritt efter Fiedrelandet.) Det händer ofta, att begrepp, genom att ständigt användas i särskilda riktningar af lifvet, af särskilda individuer och partier, genom att än hänföras till det ena föremälet, än till det andra, omsider få en så sväfvande och obestämd karakter. att till och med de, som städse föra dem i munnen; såsom ett schibolet; äro fullkomligt oeniga med sig sjelfva om hvad dermed egentligen skulle betecknas, huruvida man således vid det ena eller andra tillfället kunde våra berättigad att använda detta begrepp eller ei. Detta eger isynnerliet rum vid ofvanstående uttryck, ty med Jesnitism hafva de flesta blott den allmänna och säledes tomma föreställningen, att den är en dalig och förderflig riktning, och att man säledes i sin polemik mot den ena eHer andra bar uträttat tillräckligt, då man har kunnat stämpla hans ståndpunkt med detta namn; man påminner sig att under sin skoltid hafva läst om de förderfliga verkningar, som det jesuitiska samfundet har haft så väl i politiskt som religiöst hänseende, man har också hört åtskilliga reglor, hvilka skulle vara gällande i detta sällskap, och medelst denna änsigt, tror man sig vara fullkomligt qvalificerad att afgöra, hvad jesuitism är; i hvad riktningar den nu för tiden och här i landet framträder. Denna äsigt ställer sig Uppenbart på en öfvervårdering af skolknaskaperna; ty för att i verkligheten igenkänna den ena eller andra syftningen, säsom här nu hvad jesuitismen beträffar, är ej ett ytligt betraktande af företeelserna tillräckligt, säledes hår ej heller en lös bekantskap med åtskilliga af jesuiterna ofta anförde reglor eller med ordens praxis, utan man bör känna den prin