Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1841, sida 1

AA ss e mot densamma, onktadt thronföljarvalet ingaf motsatta förhoppningar: Alliance med honom till skydd mot Rysslaud, så måste man erkänna, att en egen gignon hvilar öfver det hela, då man genom så mänga omvägar endast kommit tillbaka på samma punkt, med den lilla skilnad , att Finland 1812 objelpligt förlorades. Till följe af allt detta frukta, vi att svaret på den sista frågan ej heller utfaller alldeles tillfredsställande. Dertill fordras dock att Åfven omnämna de öfriga frukter, som man skördade af 1809 ärs kris, näml. ett nytt Konungahus, en ny Konstitution. Huru litet ombyte af dynastier betyder i våra tider vet något hvar, och huru litet den senare förmått skydda nationens rättigheter. det har en mer åän 30-ärig erfarenhet lärt. Det slutliga resultatet af nämde kris blir derför att statens sjukdom längt ifrån att häfvas genom densamma, endast slagit in i kroppen och vi frukta på de ömtåligare delarne; heldst den operation man företog endast borttagit de friska delarne, näml. det friska, tillgifna, trofasta Finland; men lemnat de sjuka: aristokratisk egennytta, förslappning. standssplittring 0o 3. .. hvarigenom Finland just gick förloradt, qvar. Dertil! kom ännu superationssebern, den salska enthun-ia-men efter operationen, under hvars yra äfven Pommern förlorades och plastret Norge, som man sökt !ägga på gamla och nya sår, kom på så oriktigt ställe och applicerades så ytligt, att det ej kunde verka något godt för landet. Sjukdomen förblef således i kroppen och kunde ej annat, än förvärras af tiden och under sådane qvacksalfvares händer, som till det mesta tagit värd om den sjuka. Bevisen derför äro för mänga att här kunna, för bekanta att hår behöfva uppräknas. Imellertid tycks den goda naturen vilja hjelpa sig sjelf. En kris näårmar sig mer och mer. och starka symptomer visa sig redan dertill. Att den ej skulle komma att bestå i upphörandet af närvarande vigtiga riksmöte på denna dag. det var lätt att förutse. ehuru man ej så noga kunnat veta hvad följder ett så plötsligt upphörande deraf kunnat medföra. Verkningarne af den kris, som nu föregår i det inre af nationen komma måhända att ännu på länge ej visa sig i det yttre, just derför, att den föregår i det innersta; men derför bör man äfven väga hoppas att dess verkningar skola blifva radikala och ej stanna på ytan, såsom 1809. Regeringens missbruk och representationens oförmåga att, tillfölje:af konstitutionens allt kännbarare brister, afstyra dem, har ändtligen väckt nationen, öppnat dess ögon, att se och handla sjelf. Detta är krisen, som just nu allt mer och mer utvecklar sig och som regeringen genom sina mångdubblade misstag, för att ej såga något värre ), sjelf paskyndar. Blifve då resultatet af närvarande riksmöte hvad det vill, må det slutas när och hur som heldst; den förnämsta följden deraf: Nationens vaknande till sjelfkänsla, sjelfkännedom, kan dock ej tillintetgöras och skall till sina verkningar blifva vida vigtigare, vida välsignelserikare, ån något regentombyte, och fastån man efter närvarande kris också ej skall kunna säga: nagra aristokrater hafva afsatt en Konung, hoppas vi man skall kunna säga: folket har afsatt Godtycket. 2) Besiunom reg:a senaste olagliga propositioner till Statsutskottet.