Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1841, sida 2

Från Red:s Korrespondent. Stockholm, den 23 Febr. Äter nya propositioner 1 dock detta grundlags begrepp mäste nu ititbytas mot konfidentiella negociationer? med Rikets Ständers Stats Utskott, angaende det vanliga och numera enda ämne, hvarpa vår ansvariga riks-styrelse synes tänka; neml. penningar — penningar. Ja! på Andra Hufvud Titeln (eller Civil-Staterna) som har årligen 3. 210.000 Rdr och på hvilken de hvarje år redovisade lönebesparingar vanligen utgöra omkring 40.000 Rdr, men genom några kloka arrangementer säkert skulle kanna göras till några hundrade tusende, vallar ett inbilladt behof af ökad personal i Stats-Kontoret; och Regeringen nedlåter sig att dertill serskildt begåra 3,600 Rdr B:co, sedan Rikets Ständer en gång pröfrat hennes uppgift af behofvet och afslagit anslaget. För Fongl. Theatern: en inrättning, med hvilken Rikets Ständer är 1818 förklarade sig icke taga någen vidare befattning eller anslå några andra medel än de 4.500 Rdr, som för då svarande Dramatiska Spektaklet af ålder varit vanligt; för denna theater, som är 1823 då ökadt anslag till Konungens Civil-lista begärdes. uppgafs erfordra af Konungens medel 50.000 Rår B:co. hvarför Rikets Ständer äfven, på ged tro, anslogo till Hans Maj:st 100,600. Rdr; — för en theater. åt hvilken Konungen, sedan sistnämnde anslag erhölls, endast utbetalt 36,000 Rdr årligen och latit inrättningen öfvertaga löningen af hela Hof-Kapellet, som af ålder tillhört Konungens Cisil-lista; — för en theater, utaf hvilken Hofvet borttagit ett ojemnförligt större antal platser för egen räkning än förut, utan motsvarande betalning; — för denna Theater yrkas nu 6,000 Rdr — knappast motsvarande hvad Son kunde vinnas genom några obetydliga anordningar med Styrelsen eller genom besparingen vid uppsättningen af en Opera, o. s. v. Åt fem adjungerade ledamöter i Svea och Götha HosRätter yrkas den vigtiga summan af 3.750 Rdr per man, för att gifva rättvisan i landet den säkra gang, som Rikets Ständer ansett kunna vandras detta anslag förutan. Och allt detta, i hvilket ögonblick göres det? Jo! då Rikets Ständer just hafsa till pröfning den exempellösa egenmägtigheten, att utan deras samtycke skulldsätta riket, genom Barthelemy — och kabinettsfondernas förhemligade transactioner, och då Rikets Ständer söka på allt sätt att påskynda göromålen för att snart kunna sluta en riksdag, som icke kan blifva af någon större nytta för folket, då Regeringen icke gör ett enda steg att samverka med nationalrepresentationen för en bättre framtid. I sanning! man kan ej nog förvånas öfver denna besynnerliga likgiltighet för opinionen, (ör folkombudens förtroende och allmänhetens aktning. Den, som ej ännu i allt detta och mera dyhkt med skäl tror sig skåda följderna af beklagansvärda personliga förhallanden, skulle lätt kunna blifva benä