Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1840, sida 1

MHMHHMH— .k;g—— Hhhhhhh — ( Lord Stanley, å sin sida, lofvade att låta ministeriella Billen i samma ämne komma till andra läsningen. — Den af Ministrarne föreslagna Billen om frigifvandet af införseln af mjöl i Irland, blef vid tredje läsningen förkastad med 90 mot 79 röster. — Sir Robert Peel yttrade sig, dertill. enl. hans förklaring, uppmanad af slere aktningsvärda Israelieter, rörande den väckta förföljelsen mot Judarne i Orienten, och begärde att Regeringen allvarligen måtte bemöda sig att åstadkomma en fullständig unde rsökning af alla de facta som komma i betraktande. Lord Palmerston svarade att Öfverste Hodges, Generalkonsul i Alexandria, redan erhållit instruction, att föredraga saken för Paschan i Egypten med stöd af tjenliga skäl, att fordra sträng undersökning och bestrafining på de Egyptiska och Syriska Auctoriteter som felat, och derjemte fullständigt skadestånd för de lidande. Äfven Engelska Consuln i Damascus har erhållit befallning att afgifva rapport om sitt och de öfriga Europeiska Consulernas beteende i saken. Dessa rapporter hafva ånnu ej ingätt, men skola oförtöfvadt derefter blifva Parlamentet meddelade. Capitaine Hobson, hvilken som Vice-Gouverneur anländt till Nya-Seland, har utfärdat en proclamation, deri han, på grund af ett Kungligt beslut, förklarar att ingen eganderäti till jord kommer att erkännas, hvilken icke härleder sig från Drottningen, eller af Henne blifvit stadfäst. Till den ändan skall på stället utvämnas en Commission, som har att granska all dylik besittning. Från China hafva ingått äldre underrättelser än de redan kända. Engelska, dit bestämda, linieskeppet Blenheim hade hunnit till Cap, och kan således Ännu svärligen hafva hunnit fram till Singapore, der Engelska expeditionen samlas. — Mandarinen Lin i Canton bekrigar icke allenast Opiumhandeln; hon gör äfven, med biträde af militär, jagt efter spelhnsen, och vidrör derigenom en ganska öm sida hos Chineserna. SPANIEN. I trots af Telegraphen, visar det sig nu att segern öfver Balmaseda den 12 ej egt rom, — emedan man den dagen alls ej slagits. Nu rapporterar en ny Telegraphdepeche från Bayonne den 21 Jnni, att den 17 fortet Caraza, hvarest Balmaseda samlat sina förråder och byten, fallit i General Piqueros händer. Besättningen skall hafva nästan hel och hållen undkommit. men intet medfört annat än sina vapen. Cabrera skall med 7 å 8600 man stå 4 mil från Puycerda, der man rustar sig till kraftigt motständ. lusanarne i Spanska Cerdagna flykta, med hvad de dan styrkes deraf att han skickar sStnöken förmout. som blifvit anvist att vistas i Bourges. — För öftrigt bekräftas ryktet att Cabrera i Berga hämnats General Espagna på dess mördare, Ferrer, Orter, Torrebadella m. fl. hafva blifvit skjutne. Drottningarne hafva på sin resa den 6:te på morgonen ankommit till provinsen (uadalaxara, der de helsades af åtskilliga traktens municipaliteter. Resan hade dittils gätt för sig utan att något märkvärdigt förefallit. I Lerida skola de eniottagas af Segerhertigen, General Espartero. — Droteningens orå vid afresan till Cortes Deputationen har gifvit mycket att tänka på. Hon yttrade: Min resa har tvänne anledningar: min Dotters hel-a, och min rarma önskan att göra Spanien lyckligt Denna sednare hemlighetsfalla phrase lemnar stöd åt de mest vågade gissningar. Dessa äro till en del redan kända. Nu säges, att den af ryktet säsom giftermålscandidat omtalade Prinsen af Coburgska Huset funnit en medtäflare; ett nytt rykte låter Herr Thiers föra en Fransysk Prins till Catalonien, att den menlösa Isabella må taga honom i ögonsigte. NEAPEL. Underrättelserna härifrån låta i allmånhet fredligt i anseende till förhållandet till Evgland. Man omtalar 800.000 Ducati såsom den ersättningssumma som skall komma England till godo; officielt är det icke. Ännu är intet af de på Malta och i Corfu qvarhällna Engelska skeppen frigifvet. — Dagligen tilltager ryktet att England och Frankrike göra allt möjligt för att förmå Konungen att åt sitt rike gifva en Constitution, hvilket bemödande Österrike af alla krafter motarbetar. Man hoppas dock allmänt att de förra Makterna komma att vinna sitt syftemal. Man försäkrar att Konungen snart åter begifver sig till Sicilien, — Den 6:te har Grefven af Siracusa, Konungens Bror, med Ängsartyget Maria Christina, anträdt resan till Genua, hvarifrån han ämnar sig till Schweitz, och sedermera att besöka Tyskland, Frankrike och England. Man västar att denna resa, som är bestämd att räcka ett ar, endast sker för nöjes skull. Dock lär egentliga anledningen till Prinsens resa vara en hemlig Mission till Storhertigen af Toscana, Konungen af Sardinien, och