Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1840, sida 1

Article Image
hade ryktet om Herr Barrots inträde i Styrelsen vunnit så mycken styrka, att han finner nödigt att i ämnet yttra sig. Näågra Journa er, (artikeln Kgilves i le Courrier Frangais) skulle vilja bereda förtroende ät ryktet om en modification af Cabinettet, uti hvilket det uppgilves att Herr Odilon Barrot skulle erhålla plats. Den hedervärda Deputeraden har alldeles icke så brådtom att ingå i Regeringen. Hade han ansett behörigt att deltaga i en ministere som är sammansatt af ledamöter af venstra centrum och uteslutande ledes i enlighet med venstra centrums tänkesätt, så hade dess formerande inträda deri. Vi vilja här icke göra oss till tolkare och borgensmän för Herr O. Barrots afsigter. Dock känna vi honom tillräckligt, att kunna gifva den försäkran, att den hedervärda Deputeraden, i händelse han någonsin tager del i årendernas ledning, icke skall samtycka att tillintetgöra det inflytande han här kan utöfva. Herr 0. Rarrot blir Minister endast vid Reformen eller vid början till Reformen. Detta är den enda fråga Som ännu skiljer honom från venstra centrum, och I detta afstånd måste försvinna. Må alltså de hvilka frokta för att se Herr 0. Barrot såsom Sigillberarare, fullkomligt lugna sig. Vi lefva i en öfvergångsperiod, och venstra sidan är ännu mycket långt från Regeringen. bDen 22 (Telegraphdepecher). 1) Armeen i Africa har d. S:de tagit Miliana i besittning. Abdel-Kader har endast svagt försvarat sig. Staden har han satt eld på. Platsen befästes at Fransmännen. Om 3 dagar ämnade Marskalken Vallee fortsätta sina operationer. 2) Armgen har framträngt till Medeah. Emjiren har gjort flere anfall med betydlig styrka, men blef jemnt afslagen. Efter en blodig och ärosull träskning mellan Franska arriere-gardet och Araberna blef den 135 Mouzala besatt. Franska förlusten uppgifves till 12 å 15 döda och 260 sårade. Operationerna skola fortsät tas, i ändamål att proviantera Medeah och Miliana. Moniteuren innehåller befordringar vid Armeen i Africa, Marechaux-de-camp Ducos, Lahitte och Rumigny äro utnämnde till General-Lieutenanter; och Öfverstarne Ramband. Qnesviller, Lamoriciere och Changarmer till Marechaux-de-camp. ENGLAND. London, den 23 Juni. Tilli går var början med processen mot Oxford be amad. I Central-eriminalcourt hade vid detta tillfälle en mängd åhörare af de högre classerna infonnit sig, ibland dem frön Hertigen af Braunschweig. Straxt efter kl. 9 framfördes den änklagade inför skranket, och upplästes för honom anklavelscacten, uti hvilken honom tillvitas högförrälliska planer mot Drottningens lif, medelst aflossande af tvenne pistoler, hvardera laddad med en kula af bly. I hans miner visade sig ett drag af småleende, och i hela hans väsen mycken fasthet och tillförsigt. Han var anständigt klädd i blätt, och intog till sin fördel genom det ungdomliga och tillvinnande i hans utseende. Äfven Oxfords mor, en person af 40 år ungefär. var svartklädd tillstädes. Först efter kl. 10 inträdde Domrarne. På tillfrågan, i anledning af den förelåsta Anklagelseacten. om han uppgåfve sig såsom oskyldig eller brottslig, svarade Oxford stadigt, men likväl något hvasst: oskyldig. Nu uppsteg en af hans consulenter, Herr Taylor, och begärde processens uppskjntande till Domstolens nästa session, på grund af ett upptaget afsidavit, om hvars uppläsande han anhöll. I detta document. som är utfärdadt af Herr Pelham. Oxfords egentliga Advokat, och af modren, framställes hurusom processens uppskjutande är ovilkorligen nödvändigt för rättvisans skuld, dels, emedan slere vittnen, som skola göra utsago till förman för den anklagade, måste hemtas långt hortifrån, och dels. emedan nu, i första månaderne efter gerningen, allmänna tänkesättet ännu är alltför intaget mot den anklagade, att ett sjelfståndigt omdöme af Juryn skulle kunna förväntas. Såsom prof på allmänna opinionens upprörda beskaffeniet. upplästes ett långt utdrag utur det förut omtalade 0 Gonnells bref till Irländska folket, uti hvilket alla de förderfliga följderna, dem ett regeringsombyte skulle medföra, finnas utvecklade. Kronans ombud, hvilken leder anklagelsen, instämde i målets uppskjutande, dock uttryckligen endast af det skäl, att det ej mätte göras den anklagade omöjligt att framskaffa sina vittnen och med Rättens bifall blef derpå processen uppskjuten till den 9 Juli, hvarvid Ordföranden, bord Tindal, yttrade det han hoppades att Tryckpressen komme att afhälla sig från alla anmärkningar till dess att saken ånyo kommer i gång. Oxford, som under hela behandlingen af målet visat mycken lättfärdighet. återfördes derpå till fängelset, med leende i ansigtsdragen. I Underhuset talades i går åter om Stanleyska Billen om Irländska Registreringen. och man blef ense. att det kanske ankommit på honom, att genast vid — —

4 juli 1840, sida 1

Thumbnail