Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1839, sida 1

. Rese-anteckningar. (Forts. fr. N:r 149.) Muntra theateranekdoter och samtal öfver konstens standpunbt i herlin, der man ej var mycket belaten med Spontini, förkortade vågen, som, trots regnet under senare hälften deraf, t. o. m. från Schwerin till Lybeck, tillryggalades, utan alla äfrentyr. och, efter att om Söndagsaftonen d. 23 Juni bafva lemnat Berlin, rullade jag om Tisdags morgonen d. 25 in genom Burgthor i Lybeck, och tog in på Funf Thurme, der den artiga värden, Herr Latz, oaktadt öfverfyllningen af främmande för musikfestens skuld, så att de t. o. m. bodide i de rymliga förstugorna, , lemnade mig ett ännu beqvämare logis. än första gången. Dagen törut hade de flesta fremmande biträdande, med klingande spet och flygande fanor, dragit in, mötta af Musikföeningens medlemmar i Lybeck, sa att täget hade utgjort c:a 80 bekransadle vagnar, alla fyllda med muntra sangare, sångerskor och virtuoser, det skall hafva liknat Bacehi tåg till Indien: ty i trots at den motgång, som träffat dem i Schönberg. der en rik middag varit arrangerad; men der de i stället för rykande fat funno huset, nyss afbruonet, enda t en rykande ruin, och i trots af väven fran Hamburg till Lybeck, som är en fortsatt motgång. held-t under ett sådant tegnvadersom da hide inträffar, hade de ej förlorat nagot af sin plådtighet; ty det sköna malet, en fulländad konstnjutning stralade emot dem, som en allt nyptriskande. allt vederqvickande sol. Det var en verklig förlust att ej hafva sett detta intag. Men så sökte jag taga skadan igen genom flitigt besökande af hvarje repetition, saväl som sjeltva Concerterna. De voro tre. Den första. som gals på f. m. den 26 Juni, bestod at Händels Oratorium Sumson eller Samson. som det allmänt kallas, emedan originalet är engelskt. uppfördt under Musik-Direktörens i Lybeck och Musikföreningens själ, Herrmanns anförande, i den herrliga Marickyrkan; den andra gifven på Börsen, om aftonen d. 27 Juni, anförd af Musik-Dir. Grund från Hamburg, utaf Onverturen till Trolltlöjten och en sopran-aria ur Figaros Bröllop af Mozart, ViolinConcert (E moll) af David. utfördt af honom sjelf; Duett ur Semiramis af Rossini, Concert för flåjt: Qvartett ur befriade Jerusalem af Righini; Ouverture till sköna Melu-ina af MendelsohnBartholdy. en fantastisk, men melodiös komposition: Solo för Basen blåst af den verld-berömda Queisser: Final ur Cherubinis vattendragare och slutligen Ouverturen till Leonore (Fidelio) i C dur. af Beethoven, samt den tredje. åter i Mariekyrkan på ss. m. d. 28 Juni, under Musik-Dir. Riems från Bremen anförande, af Beethovens gudomliga molls Simfoni: Sopranaria ur Skapel-en: Pa starka vingar, Basaria or densamma; Scene för Alt med Chor af Gluck: åter en Basuuconcert af Queisser och att kröna verket med, sista afdelningen af Händels Messias med det himmelska slutet. Hallelnjah? Tänke man sig dessa mästerverk utförda. med störs a precision, af ypperliga Sångare och Sangers-kor. en kör af 270 och en Ochester af 130 personer. och man har en aning af den hänförande njutningen, till hvars beskrifvande ord ej äro tillräckliga; ty det, i det yttre otförklarhga i menniskan. det gudomliga -åättes dervid i rörelse, och höjes på tonernas vågor mot sitt ursprung. Också var hela staden i ett hänryckningsrus. Man lefde der ej mer för det jordiska, det glömdes, det törslöstes endast för att underhålla detta himmelska rus. De biträdande bon-tnärerne regalerades som furstar och om något ännu kunde höja denna enthu-ia-m, så var det närvaron af sådana män, som Yttersta Domens kompositör, Kapellmästaren Friedrich Schneider från Dessau och frihetens försvarare Professor Dahlmann. Man känner sitt menniskovärde högre i grannskapet af -ådane mån. De firades också värdigt. Begge med serenad ocli rivat första aftonen af deras ankomst och sedan med de förnämsta platser vid alla de rika festiviteterna. Men innan jag öfvergår till beskrisningen derom, bör jag ännu nämna ett ord i detalj om koncerternas ntförande, hvilkas allmänna intryck jag här ofvan sökt uttala. Bäst gick i det hela den sista: men den innehöll också väl det sublimaste något menshkligt sinne alstrat. Beethovens C molls simphoni, med sin dominerande bas och sina ljufea öfvergangar, dånade likt lagen och smög sig hugsvalande, likt evangelium, till hjertat och hvad Mozarts Ouverture till Trollflöjten är, lår man först känna genom ett sadant utförande af sådana tonma-sor. Hela förklaringen at det symboliska i fabeln ligger i denna Ouverture. Arian ur Skapelsen På starka vingar sjöng Mill Schulze från Berlin alldeles förträffligt, rundt, bärande och fullkomligt syllande de höga kyrkhvalfven. En annan Sopran M:ll Graban från Bremen var också ganska god, likasom M:ll Caspari från Berlin, såsom alt: men den andra alten, Mam:ll de la Follie trån Bremen var deremot högst obehaglig genom sin öfverdrifna guttural-sång. så att man verkligen kunde kalla det en folie af henne att sjunga, heldst offentligt. Herr Schäfer fordom första tenor i Hamburg, nu förmögen privatman, genom giftermål med en rik enka, svarade ej fullt mot allmänhetens väntan, likaså Herr Heinrich och bassisten Herr Fischer från Berlin; men voro dock ganska säkra och goda sångare. Körerna voro ypperligt inöfrade, ehuru de bestodo af nästan blott dillerttanter. David spelte förträffligt och flärdlö-t. utan alla Paganiniader och Bulliader och Botgorscheck från Wien, som blåste slöjtsolon skall vara en af de bästa virtuoser på detta instrument, hvars ton dock alltid blir blott som en tråd i den öfriga harmonien, om också någon gång af guld. Festiviteterna bestodo första aftonen af Tivoliförlustelser, Theater. Sang och Hornmusik, i den eklärerade Trädgården ; andra aftonen i ett briljant fyrverkeri Hå vattnet vid Lachswehr. som slutades med ett brinnande ång