Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1839, sida 1

——————,,f — GÖTHEBORG. Få af våra läsare forde ännu haft tillfålle att se den celebra fången på Waxholm, Herr Assessor Crusenstolpes sednast utgifna politiska skrift, under rubrik: Röst ur ett Svenskt Slatefängelse om ställningar ach förhållander. Denna skrift går dagens företeelser nåra in på lifvet och innefattar icke blott skildringar af karakterer och klander af anmärkningsvärda åtgärder, utan äfven förslag hurn det onda bör uppryckas med roten; hvarvid författaren hufvadsakligen fästat sig vid en af yttersta nödvändighet påkallad tillämpning af 107 8. Regeringsformen. Då detta fullkomligt öfrerensståmmer med hvad vi någon gång tillförene och äfven i dag yttrat i denna Tidning, uppehålla vi oss i första rummet dervid. Herr Crusenstolpe synes icke fåsta några synnerliga förhoppningar vid det tillstundande Riksmötet. Han visar å en sida huru djupt Brahe-väldet är rotadt och huru detsamma formerar en vidt utgrenad liga af stort inflytande; på den andra hurn man, med afseende på åtskilliga Regerings-ledamåters höga ålder, mojligen skall förtrösta på naturens ordning och således vara benågen att låta allting bero tillsvidare.t: Emedlertid efter att hafra sdagalagt vådan af en ajournering af det allmänna bästa, uppställer författaren ett ntkast till operationsplan vid riksdagen 1840, hvilken synes oss förtjena myeken nppmärksamhet, och vi införa den således här nedan: Sverige skulle upphöra att vara Sverige, om oefterrättlighetssystemet fortfore åunu några Instrer. Hvad som skall göras för nationen och landet, måste göras utan sidoblickar på personligheter, som äro intereserade af att ingenting må göras. Konstitutions-urkunden är en död bokstaf. Vill man gjuta lif i formen, så måste man handla med beräkning och eftertryck: beräkningen icke stadna vid de 7( åren, — eftertrycket ej inskränkas till några strödda anmärkningsanledningar och en underdänig anmälan, enligt 107:de Rfm. Det fordras någonting dessutem eller dere