Mt 777 ? 177 777-777 1 1 )m 444-15(fkt4444k4.11144? 1174i4 471111117 TC FREE grundlagens anda, törtlyttade till platser utom konseljen, innan deras ansvariglet upphört och Riksens Ständer meddelat decharge. samt de, som under tiden erhållit afsked. Skogman, Uarrmansdlorst, Löwenhjelm, Danckwardt få sålunda med sina nya embeten och pensiouer plikta för hvad de inom konseljen brutit. 3:o. Penna anmälan om endtledigande, enligt 107:de s:n Rim.. lägger ej i något atscende hinder i vågen tår tillämpning jem väl af 100:te s:a, der böter och skadestaud böra äga rum. 1. ex. i fråga om anvisningarna till det Nya Trollhätre-bolager. Hvad af totalsmuman, en million fembundra tusen riksdaler banko, stålld att utgg i 25 års tid med 60.000 riksdaler urligen, icke redan är utbetaldt vid riksmötets början, innehalles och förbjudes till utbetalning. och för det redan lyttade utkrätves ersättning af borgesmännen, ) hvilka, untingen i första rummet, eller ock i andra. om tillgang hos konseljen brister, mäste tillbållas att godtgöra staten. 4:o. Statsverbets inkomster beräknas eå högt. utt inga öfverskotter må uppkomma och blifva tillgängliga. Riksens Ständer förbjudu, vid vite af ersällningsskyldighet. användandet at uppkommande besparingar på hufvudtitlarnoe, på det regeringen ej ma kunva underlata af Ständerna godkända utgifter och ansla medlen till af dem förkastade ändamal. Riksens Ständer törupa sitt 1823 vidtague, men daå, i anledning at regeringens ohemula invändningar, aterkallade beslut (hvilket ej angar regeringen): att Tullbevillningen skall ingå till Riksgåldskontoret, som tillhandahaller Statskontoret den, under sådan titel. i riksstaten upptagna summa. Med aberopande af 1lO:de s:n Rim., förklaras såsom Förräderi, underkastadt laga tilltal, hvarje försök af korporationer, embetsmän eller enskilde, att lägga hinder i vågen för verkställigheten af detta Riksens Stånders BESLUT ). 5:0. De medel, som i Riksgåldskontoret eller Statskontoret utgöra reserverad fond, äfvensom Bankovinsten anslås, sedan riksdigsomhostnaderna blifvit bestridda, till berillningens nedsättning. 6:0. Lilla bredititet, som, enligt 6:te s:n af Riksdagsbeslutet den 27 Maj 18335, vid sista riksdagen bestämdes till en million riksdaler, minskas uu till etthundra tusen riksdaler, hå det regeringen icke, genom lyftuingen deralt. efter riksmötets slut, må kunna bestrida andra utgifter, ån dem Rikseus Ständer stadtästat och föreskrifvit. 7:0. Alla propositioner och motioner om nya anslag och tillökningar, af hvilken beskaftenbet som helst, förkastas; hvaremot iuskruinkningar, så vidt vig göra later, tillvågabringas Årallu hufvudtitlarne. ). S:v. Riksståndeu förståndiga samtlige utskotten: att hafva sina arbeten slutade inom de tre första mänaderna efter meddelandet af konungens proposition om statsverkets till-tand och behof: att således lemna alla alltför vidlyftiga mål a sido, tillika med alla sådana propositioner och motioner, som ej åäro af stor vigt för ögonblicket: och att endast upptaga samt med skyndsamt slut afbjelpa dem, hvilkas snara afgörande statsnyttan fordrar. Enskilde riksdagsmän lära i ett sådant förständigande finna en väckelse, att ej öfverhopa utskotten med störtfloder af obetydliga och onyttiga motioner. 9:o. Inom de tre första månaderna af rik-mötet rerkställas alla val, som af Riksens Ständeratgärd bero: till fullmäktige i Banken och Rik-gäldskontoret. revisorer, opiniunsnämnden Öfver Högsta Domstolens ledamoler, justitieombuds-man och tryektrihets-konimitfen. 00. Som det vore under Rikaens Ständers rärdighet, att begära regeringens sanktion på något deras beslut, så länge konseljen består at personer, hvilkas aflägsnande ständerna yrkat; så uppskjutes till näst derefter inträflande riksdag prätningen af nu hvilande förslag till ändring i rikets grundlagar. Förtogandet kan så mycket mindre anses stridande mot våra formgr. som det redan en gång tillförne är vordet vidtaget vid valribsdagen i Orebro 1810.) F. d. statsrådet och presidenten baron Nordin är en af desse borgesmån, och således ganska nära inferes-erud i denna riksdagsfråga. Det blir aannolikt icke han, som kommer att yrka och bedrifva en allvarlig konstitutionel räfet rörande denna balfannan million riksdaler banko: icke denne oppositionsman(7), som skuflar staten sitt igen, huru prononcerad den ställning ån må blisva, som friherren, på Aftonbladets tillstyrkande, öppet intager emot regeringen. ) — — — Skulle någon enskilt man, eller någon corps, militär eller civil. eller ock någon menighet at hvad namn den vara må, antingen af egen drift, eller med anledning af bysa lning, törsbka att väldföra Riksens Ständer, eller deras Utskott. eller någon enskilt riksdagsman , eller störa sriheten i deras öfverläganingar och beslut, vare sädant ansedt som förräderi. och ankomme på Riksens Ständer, att slika förbrytelser i luga ordning beifra låta. Regeringssormens IIO:de 6. När Riksens Ständer 1815 beviljade det nya Lonungahuset en extra gratifikation för everldeliga tider al 200,000 riksdaler banko årligen, äfvensom när de 1823 Skade konungens civillista med 100,000 riksdaler banko årligen. avöfvade ännu ett visst dunkel öfver föreningsförbundet mellan Sverige n Stora Britannien den 3:dje Mars 1813. hvars 5:te artikel öfverlåt Guaårlonpe åt Svenska kronan, och hvars särskilta artikels 6:te moment stadgar, att Svenska regeringen ej fick afyttra denna Ö, utan Hans StorBritanniska Maj:ts samtycke. Sedan numera är vordet utredt och upplyst, utt Svenska kronan gått miste om Guadeloupesmedlen, torde tvifvel kunna uppstå om billigheten deraf, att den extru gratifjkationen icke destomindre utgur, tillika med civillistans extra förhöjning. Atminstone böra ständerna uppmama regeringen. att från England (utan hvars vetskap och samtycke Guadeloupe ej fått afyttras) shafsa authentika besked om de vilkor, under hvilka Carl XIII afbändt Sverige äganderäfsten till ifrågavarande besittning. Svenska statsverket har emedlertid tills dato redan utbetalt åt sitt konungahus fem millionor riksdaler banko i tacksamhetsgärd för Norrige och Gua12 1 MA 0 —