Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 maj 1838, sida 1

för detta som för andra ämnen af allmänt intresse, har lemnat styrelsen tillfälle att behandla saken som den velat, och man har velat. hvarken stöta sig med Linjeskeppens försvarare eller Canonsluparnes. Förvaltningen af Sjöärenderne bar emedlertid i Contreamiralen Nordenskiölds person nu åter fatt en ny Chef, en Officer af erkänd duglighet som sjöman, men afgjord fiende till Skärgardsflofttan. Den tvist på lif och död, emellan Amiralerne Platen och Nordenskiöld, som vid 1823 ärs Riksdag väckte så mycket uppseende, har lämnat allmänheten en säker grund för sitt bedömmande om Chefens i Förvaltningen af Sjöärenderna, tänkesätt, i frågan om ett Sjöförsvar som seglar. eller ett som ror. Nan torde således icke rätt mycket misstaga sig, on man tar för afgjordt. att den gamla frågan, om Götheborgs Stations indragning, ater blifvit väckt, af den nye Chefen i Förvaltningen, som med sin, nästan till ordspråk blifna, Ihärdighet och Jernvilja, nu mer än någonsin, torde kunna genomdrifva denna älsklingside, da deras anta! som möjligen skulle vara böjde, att ännu bryta en lans, för Canonslinparne, är ringa, och förmågan icke större. Vi känna icke, om tiden för den å hane varande reformen är nära. eller fjerran, och ett yttrande om densammas mer eller mindre ändamälsenlighet vilja vi icke vaga, då det skulle föra oss längre än utrymmet i en tidning det medgitver, men var tanke är, att saken är af allt för stor vigt för att genom ett penndrug Kunna afgöras. och då ett ar mer eller mindre, icke bör i denna angelägenhet, göra till eller ifran, torde Rikets Ständer, väl sjelfre böra få ett ord i laget, och rättighet att undersöka, om de, icke sa få, millioner som nationen nedlagts i och för Flottans etablissement vid Götheborg, varit utan ändamal, bortkastade summor. Sjöförsvas ret på rikets vestra kust. torde nu icke mindre än lörr, vara af dessa angelägenheter, som fordra en omfattande Statsmannablick, för att kunna rätt bedömmas; och vara förhallanden till Norrige, synes just icke vara af den natur, att vi med fullkomlig tillförsigt, kunna öfverlemna oss åt de ljusaste förhoppningar för tramtiden; måtte således frågan blifva behandlad med al den törsigtighet, som dess ömtaliga natur fordrar; och Fäderneslandets säkerhet blitva hvad som först och sist kommer i fraga; må Sveriges fiender, Oöfverseglas al 60 Canons-fregatter, eller sömlerskjutas af 72-pundiga Bomb-canoner från öppna canonslupar, må Platens eller Nordenskiölds system, vara det bästa, derom ärna vi icke inlåta oss i strid, men att hvarje rediigt sinnad Svensk, med spånd uppmärksamhet, motser fåljderne al en reform. af den vigt, som den ifrågavarande, mäste sa väl seglande som roende Sjämån ursäkta, och att man säster allmänna uppmärksamheten ä en sadan fråga, torde ej heller allt för inycket misstyckas. Fån af Flottan: se Ort