Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 april 1838, sida 1

d) Brist på ändamålsenliga anstalter till bildande af skicklige och pålitlige skeppate och styrmän 3). e) Försummandet af vara sjömäns 1n0raliska bildning, hvaraf skeppsbrott. rymningar och utsväfningar at alla slag blifva de närmaste och olyckliga följderne 4). att Norrska skepp nästan uteslutande taga frakterne med trävirke mellan Götheborg och England. — Väl hafva, genoin Kongl: Kommersekollegii kungörelse af den 21:ste Augusti 1833. konsulat-afgifterne a vissa orter blifvit nedsatte; men äfven såsom de der bestämmas äro de otvifvelaktigt allt för höga, och skola, genom det misstörhallande, hvari de stå till dylika afgifter, som främmande nationers handlande erlägga till Konsu!erne i vära hamnar, qväfva Svenska sjöfartens tåflan med den utländska. Såsem hevis härpå ma tjena, att ett 100 laster drägtigt fartyg maste, enligt pu gällande förtattningar, i de Förente Slatarnes hamnar betala en konsnlatafgift af 10 piagterda deremot ett af dessa staters skepp. det ma vara af hvad lästetal som heldritill Konsula i våra hamnar erlägger endast 4 piaster. Det var af dessa och flere så beskafsåe anledningar som kKäommerserndet Herr O. Kök vid 1384 års riksmöte föreslog, att all skillnad i konsutat-afgifterne matte upphöra, och att dessa för alla vara ä utrikeort anställde Konsnler matte bestämmes till lika belopp med hvad de Förente Staternes Kobsuler här ätnintaeller 4 piaster af hvarje, vare siv större eller mindre. fartyg — en nfuilt, hvarmed dese einbetsmän så mycket snarare horde kunna finna sig belatar, som de derjemte tillgodonjuta en icke obetydlig lösen för alla bevis, hvilka de meddela å maiiifester, sundhetspass, sammandrag af connoissementer m. in3) Om Sveriges handel och sjöfart ej skola alldeles aftyna, eller rent af dö, så måste radikala botemedel föreskrifras, ech ibland sådane måste räl undervioningsverket vara ett af de förnämste — yttrar sig Herr A. G. Oxehufvudå sina högst sörtjenstfulla antekningar rörande det vid Svenska handelsflottan anställda sjöfolkets belägenhet. I intet enda civiliseradt land har man, på den sednare tiden, gjort sa litet för sina sjömäns u Oraliska och intellektuella bildning som i Sverige. Må man med oppmärksamhet läsa ofvannämmde antekningar, se dem besonnade af den dagliasig sjelfmant påträngande erfarenheten och rodna öfver den oförsvarliga liknåiahet. hvarmed man betraktat ett så ytterst maktpåliggande ämne! 1 hela riket finnas icke mer ån tvenne offentliga handels-navigations-skolor, nemligen en i Stockholm och en i Götheborg, och i hvilket skick befinna sig väl desse? Enligt Herr Orehnfruås uppgift utgjordes, vid sistlidne års slut. den i hafrundstaden varande navigationsskolans hela instrumentalsamling af — två gana kompasser en d:o octant, och en år 1836 inköpt artificiell horizont: böcker och kartor funnos nästan inga. Hvad ville väl en. om ock aldrig så skicklig. lärare uträtta med så beskaffade wedel? Hvad eleverne lära? Intet. Så illa står det väl icke till i Götheborgs navigationsskola, ty der har man åtminstone en ny instrumentläda med tillbehör, en hy octant, en d:o sextant, en d:o gunther-skala, ett par gamla glober, en gammal artificiell horizont. åtskillige böcker. kartor, Jökort och gamla nautiska instumenter; men hvad vill väl detta säga i jemförelse med hrad andra sjöfartsidkande nationers narigationsskolor i samma väg hafva att. uppvisa! Så t. ex. (andra dylika inrättningar att förtiga) är den i Åbo försedd med flere kronometrar. sextanter. ur och i allmänhet duppletter af en mängd nantisk-astronomiska inStrumenter, samt dessutom en väl ordnad boksamling. — Hvad våra enskilta så kallade navigationsskolor beträffar, ser insändaren, till undvikande af vidlyftiga citater, sig nödsakad att hänvisa till ofranbemälte af Hen Osehufrud utgifna antekningar, der, pag. IAI146. eh mörk, men i högsta grad sann och träffarde måming af det sätt, hvrarpå den nautiska undervisningen inom fåderneslandet bedrifves. är att finna. 4) Den gamla regeln, att axiomer, för att anses gällande, icke behöfva några bevis. torde äfven på denna sats få tillämpas. Sjömanslifvet hos oss är sådant, att föräldrar och måälamän sällan våga anställa vål upnfostrade gossar. på hondelefartzg — heter det i den at Stockholms skeppsredare till H. K. H. Kronprinsen afgisna underdåniga petition. och derutinnan hafva de äfren fulkomlict rätt. Medsgifras måste emedlertid att något mera förringande och nedsättande omdöme om den inom vår hardelsflottå rådande andan näppeligen kan fällas: tv icke nog med att man med detsammas åfgiftande erkänt den moraliska fara, bvilken den obildade individen löper vid att egna sig åt sjömannayrket. i det skick detta sig hos. oss befinner : äfven för den räl uppfostrade? kan eenunvdet åt detta yrke hafvra moraliskt vådliga följder. Sannerligen! Skriftens ord: när detta sker på det färska trädet. hrod skall då ske på det torra? kunna aldrig bättre ån här finna tillämpning och betydelse för dem, sem rått vilja och förmå uppfatta och tillämpa desamme