Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1835, sida 2

I anledning af Ridd. och Adelns beslut. hafva nu trenne Stånd bifallit coljande ganska rigtiga förklaringar i Brottmälslagen. nemligen: I:o då den, hvilken för öfverträdelse, krarå penningebötar följa, med undantag likråt af oloffigt tillgrepp. derom särskildt stadgadt är, blitvit tilltalad och af ågangen kallelse till Domstol erhållit behörig del, derefter auvo begår enahanda förbrytelse. förr än ansvaret för den förra är underganget, bör på nytt samma ansvar för senare förbrytelsen ådömasi 2:0 Den svårare bestraffning Lagen för återfall i vissa brott utsätter, skall icke adömas för förngad förbrytelse, som begas medan förra målet ankommer på Domarens pröfning. om än de deri adömde böter blifvit ör talans fullsöljd nedkatte. utan först då ega rum, når, på sätt Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 i Ysde punkten innchaller, det för första resan adragna I straffet blifvit i alla delar fullbordadt. iunau samma brottslgttet änyo förölvades-. 3Z:o Böter skola ej utagas ar deu pliktfälkles starbIwu. En i Preste-tändet väckt motion, att, sedun de fleste Utskotten au afslutat sina hufvudsekliga göromal, den öfverftödiga delen at Utskottens Kanslibetsening måtte förafskedus, har föranledt Aftonbladet till följunde reflexioner: Uti flera Utskott äro görennmlen verkliven till det mesta undangjorda StutsUtskottet har, utom den senare akten af lanefrugan-. endast ett par tre mal. som Åro något att tala om; Hevillnines-Utskottet evdast nugra reglementerriska — VA detaljer i fragan Om bränvinsbeskattningen ; expeditionen af Lag-Utskentets aterstående arbeten. lärer såsom vi hört sägas, hinna fullkomligt bestridas uf en personoch på sammea sätt Ekouomi-EtÅottets. Och sedan Konstitutions-Utskottets konservatira majoritet fullgjort sin kallelse att stilla det egentliga muxvemanget vid riksdagen, genom ett lyckligt aterhringande till ungeir smnma ståndpunkt, som före dess början, af framornu Om represeutationsreformen, om tryckfrihetens emancipation, af förslungeu att representationen här Stsom i andra länder inåtte få olja sina Ordförande, med flera, kan detta Utskott nu med all den tillfredsställelse som skänkes af så mödosamma värfs fullbordan, hvila på sina lagrar. — Det är saledes visserligen ostriligt , att de flesta Utskotten icke mera behåöfin nagon Utskottsbetjening, med undantag af Sekreterarne. Men häraf följer ingalunda att någon indragning skall ske. Pet bar vid dylika förslager förr vanligen gått så, att de respektive ledamöierne tulat hyar för sitt Utskotts betjening, och som ingen velat släppa efter, har man beldre i godo dagtingat med hvurannan, och uppskintit indragningen. Det är sa tillfredsställande att få utöfva frikostighet och sörvärfva sig rätt till personers erkänsla. Saken kan i sig sjelf synas en bagatell; ty hela indragningen torde för de återstående manaderna, om ej riksdagen räcker öfver nästa Michacli, kuappt — — MN NO MR uppga tiil 10,000 R:dr — en droppa i de extra statsutgifternas haf; — men dese afgörande bidrager likväl i sin mån till Riksdagens karakteristik , i fall utgåmgen blir sådan som vi förmoda. Visst år det onekligt, att pluraliteten af Utskottens betjening år i en ställning som gör arfvodena för dem högst välkomna och nyttiga; men Riksgäldskontorets ställning, som skall betala fiolerna, är icke heller lysande, och en öfverflödig utgift förblifver ändock alltid en öfverflödig utgift, serdeles i ett ögonblick då Hans Exellens Tredje Hufrydtiteln Atazor så djupa suckar i Statstidningen öfver Förstärkta Stats-Utskottets njusgshet. I GÖTHEBORG BESXTTANDE. sm os Pr 2 2— ö —— YTTERLIGARE OM HLXMN-KXPITEX-TJ)ENNTENS i