Tillkännagifvande: Det nya kopprade ÅÄngfartvget FREDRIK VI börjar den 19:de nästinstundande Murs dess rteaulicra fart mellan RPUUHUUL. Och iiel, samt, i A pril, mellan Klochamnr och Träaren, nde. Fartyget konaner. de 4 a 5 första resorna, likasom från medlet af September intill furteus slut, att usga: I Fran Köpeukania till Riel hvarje Torsdags e. m., precist kl. 6; men ander den öfriga tiden uf aret hvarje Fredags f. m., precist kl. 6; från Kiel till Köpenlanin hvurje Lördags c. m., kl. 6; från Köpenhamn till Travemiinde h urje Måndags e. m., kl. 2; från Praveminde till Köpenhamn hvarje Tisdags e. m., kl. 6 ; hvilka tonrer vanligen görus på 17 å 22 timmar. Serskilta hyttor för familjer äro att tillva. Vagnar, gods och penninge-valntor medtagas mot billig frakt. För Passagerares beqvämlighet vörjes med all uppmärksamhet. En Diligence går dagligen mellan Kiel och Altona, på den nya förträffliga chansscen. Hvarje Onsdags och Lördags morgon gå år sfartyg från Hamburg till London, och hvarje Lördag ett fran Hamburg till Havre de Grace. Ang-paket-furtens Rurean i höpenhamn den 19 Februari 1835. (437) Den, af Actiesigarne i härvarande Barlhusinrättning. vid sednaste Bolangsstämma beslutade utdelning a Actierne uppbäres hos Directionens ene Ledamot. Doctor A. (1. Franck. som alla söcknedagar, under instundande Mars månad, träffas hemma kl. emellan 3 å 9 f. m.; börunde Actiebrefven vid liqvider till påtekning uppvisas. Götbeborg d. 26 Febr. 1835. Badhus-Directionen. (466) Justerin-en af det d. 26 dennes å Sjömanshuset härstädes förde Protocoll, vid da hallet val till Ombudsman eller Watherschout, sker på samina ställe Fredagen d. 6 instund. Murs. kl. 10 f. m. Götheborg d. 28 Februari 1835. Sjömanshus-Directionen. (480) Pör ett kändt Klass-Lotteri på s uror önskas Agenter i Sveriges större och mindre Stå ler. Kuution fordras icke; men de, som söka detta Agentskap, måste vara män af känd otillvitlig caracter, och kunna, för närmare upplysnings vinnande, adressera six i portofrie bref till C. K. Thune i Helsingör. (400) Under mitt ristande i London sirlidet år lyckades det mig öfrertala den hårstädes för sina egenskaper vch insigter val kända vech aktningsvärda Miss Corlei ali. i förening med mig och efter min plur, här inrätta ett Institut för Flickors husre bildning. Utrymmet tillater ej att här utveckla denna plan. Må nedanstående utkust anses som Ssrund för min uppfostrings-method, I. Doe tl kultur bestämda ilenliskun måste i dubbelt afseende betraktus. Det fysiska bor hurmenierau med det moraliska och intelleetueila , och det ena ej gvunas ju nkus tIsadl af det undra. Eleverne komma säledes icke att genom beständigi stillisittunde eh Undercisarde siikhera nagot till sin sysik; ty genom en sjuklig kropp försvagas merendels sjulskrafurna. Iill sölje läraf gifves dagligen blott 5 tommar i undervismiassa; if1H1: Ummar kunna ubsorberas genom arbete i föräldrarnes hus. Head i suöSGU tansecade för äfrigt skulle kunna skuda kroppen, skull jag på det sorg tölligaste suku fisrstindiu. lileverneislklae i 2:ne llässer, tro aldrig lemumade utan uynsigt. 2. Non sbufnuctgrural för den moraliska delen af denna uppfostringsanstalt ör i följande rustståildi: Kärleken till tiudl. Föräldrar. Nästan (i biblisk mening), till. saämming och et miraliskt oteroendeo uf belof ocli vanor, som ofta tyrannisera den olilludÖ.eller ernam temperamentets häftighet härfira honom till det vrätta. Vi skuta använda var yttersta förmåga utt bevura vära Ilever för dylika fel. 3 dasaende dena intellectuella delen, så undervisar Miss Corlet dagligen i: Kugriska och Franska språken samt fruntimmers handarbeten. Jag deremot i: allman Orammalik. Tyska spraket Historia, (ichgrasie. Naturhistoria, Nuturlära, Fablor och Vuarablers För att göra det som läres uskadligt, skall jag icke afse någon kostnud för unskaffande uf materialier till naturläran. Till undervisning i Christna religion, iekning vech rakning untuges ehdust de utmärktuste Lärare. Skulle Elever em CGOUHÄUortE arfyöreros ess. su kunna de bv vch spisa hos mig; derigenom hafvu de den fördelen utt dagligen öfra sig t Tyskan. Engelskan och Fransyskan och till