Dagens Nyheter – 3 december 1874, sida 1

verka att guld drages från de respektive länderna. Detta är ett motstycke till de bekanta tullkrigen mellan de många tyska småstaterna innan tyska tullföreningen genomfördes. Det hvarken kan eller bör förekommas att guld går till det land, som af ett annat land har att fordra; det kan ej heller förekomma att kännbara olägenheter uppstå i det land, der guldtillgången betydligt minskas under det belopp, som i medeltal för rörelsens betryggande erfordras. Men det är mycket antagligt att de häftiga rörelser, för hvilka engelska penningmarknaden utmärker sig, kunna tillräknas den omständigheten att man i England så utsträckt krediten, att man vid lugna tider kan bjelpa sig fram med en jemförelsevis ringa qvantitet guld; men deraf följer också att när man tager något litet från det lilla som finnes, så blir rubbningen stor. Diskontoförböjningen i England är så till vida mindre oroande, att den allmänna marknaden icke visat sig benägen att följa med, utan har man diskonterat ända till tre qvarts procent lägre i allmänna marknaden än Englands bank fordrat. Men förbises får icke att i Amerika, England och Tyskland det ser ut som en smygande frossa antastade de ekonomiska krafterna, och ehuru vi äro långt ifrån att hafva någon rättighet eller anledning att beklaga oss öfver vår ställning, äfven om den icke är så god som under de senast förflutna åren, så förtjena de finansiella företeelserna all vår uppmärksamhet samt det mest lugna och allvarliga begrundande.