Dagens Nyheter – 5 november 1874, sida 1

huru oansenlig han än ansågs vara, talade med en tillförsigt, gom om han redan burit på sitt hufvud Gnuacanagaris och Montezumas gyllene kronor. Också inträffade att efter en liflig diskussion i rådet, der Kristofer Columbus endast hade två förespråkare, don Luis af Saint-Angel, kyrklig skattmästore i Aragonien, och don Alonzo af Quintavilla, chef för flnansverket i Castilien, hans förslag blef definitivt förkastadt, till stor tillfredsställelse för kung Ferdinand, tviflaren och materialisten, och till stor sorg för drottniog Isabella, den poetiska och troende qvinnan. Hvad beträffar Columbus? fiender — och sådana funnos i talrik mängd vid hofvet — betraktade de domen såsom oåterkallelig och trodde sig för äll framtid vara qviit denne löjlige drömmare, hvilken utlofvade tjenster, i jemförelse med hvilka de, som de sjeltva bevisat, syntes vara af ringa eller så godt som intet värde. Men de hade uppgjort räkningen utan värden; d. v. 8. de hade icke alls tagit i betraktande att det fanns ivå personer som hette, den. ene Inigo Velarco, grefve af Haro, och den andra donna Beatrix, markisinna af Moya. Men redan dagen efter den, då deras katolska mesjestäters afelag blifvit Columbus meddeladt af erkebiskopen don Ferdinand af Talavera — ett afslag som don Luis af Saint-Angel och don Alonzo af Quintanilla