dessa nejder tre århundraden efter de resande, som vi om några ögonblick skola presentera för våra läsare, ha vi med egna ögon sett sådana kors, som vi här beskrifva, och vi ha kopierat några af inskriptionerna, hvilka, som man finner, just icke äro synnerligen lugnande för dem som läsa dem: HÄR HAR EN RESANDE BLIFVIT MÖRDAD. BED GUD FÖR HANS SJÄL! BÄR HAFVA EN FAR OCH EN SON MÖRDATS. DE HVILA I SAMMA GRAF, GUD VARE DEM NÅDIG! Men den vanligaste inskriften är denna: AQUI MATARON UN HOMBRE. Detta betyder helt enkelt: Här ber man dölat en manniska. Denna häck af grafvårder sträckte sig öfver bela dalen, hvars bredd utgjorde en och en half å två franska mil. Sedan kom man öfver en liten bäck som löper utmed byn Cacin och sedan utfalier i Xenil, hvarefter man befann sig i andra delen af bergstrakten. Denna andra del var, man måste tillstå det, mindra oländig och svår att paskera än den första. Stigen fördjupade sig nu i en omätlig faruskog; men den hade lemnat bakom sig de trånga passen och de branta klipporna. Man märkte, att man numera var omgifven af en annän och mildare natur, och