Dagens Nyheter – 15 oktober 1874, sida 2

-— 39) och sorgsen, att det gjorde mig rigtigt ondt i hjertat — det arma barnet tänkto på någonting helt annat än att kläda om sig. Jag tillslöt sakta dörren, på det hon icke skulle känna sig bevakad; man bör med tyatnåd respektera en hemlig sorg. — Om jag ändå kade en aning! utbrast öfverjägmästaren, på en gång vred och bedröfvad. — Det skulle intet hjelps, menade frun. Ni kunde icke gå till den ifrågavarande mannen och säga till honom: Gift er med min brorsdotter! Antingen är hon icke älskad, eller skiljer henne ett oöfverstigligt hinder från honom. — Min lilla hexa! huru litet vi ändå förmå, då dot gäller att skapa våra bärns lycka! Jag ser henne lida och — kan icke hjelpa det. Vet ni, det enda som paralysBerar rikedomens oerhörda makt, är att den icke kan gifva oss lifvets högsta goda. Jag kunde icke köpa henne en öm moder, och lika litet kan jag köpa henne en man, gom är henne värdig och förstår att uppskatta hennes fulla värde. — Hermance kommer ej att låta sig tillintetgöras af en obesvarad böjelse, sade professorskan med bestämdhet, dertill har hon för mycken kraft hos sig. Hon hade redan börjat repa sig, tyckte jag; genom detta återseende har hon fått en ny stöt, men hon skal nog äfven öfvervinna följderna äfven af den.