Dagens Nyheter – 15 oktober 1874, sida 2

Article Image
talrikt representerad. Telegrammer upplästes, tal höllos och skålar druckos af arbetarne, som fingo traktering: Så är då det lärda Upsala ändtligen förenadt med det sjöfartsidkande Gefle, teori och praktik helsa med inbördes aktning på hvarandra, filosofiskt abrakadabra skakar dammet af sig inför modern Högaktningsfullhet, hr professorn tager h. h. under armen, de hvita mössornas bataljon bjudes på punsch af väluppfostrade medlemmar af det vidtutgrenade sällskapet N. T.; hå hå, god vännery hvilket lefverne det kommer att varda! Vi äre nu de lyckligaste norrlänningarne på jorden, ty nu äro vi ju direkt förenade med den folkrikare och mera lysande delen af vårt land och framför allt med sätet för de glada vetenskaperna, med Stockholm, föremålet för ungdomens drömmar, medelålderns spekulationer och ålderdomens minnen. ÅAsynen af de frustande ånghästarne är för öfrigtingen nyhet för oss, vi hade den förmånen långt innan herr Stockholms nyfikna ögon fingo den äran, tack vare hr Muråns nit att få oss hopfogade med Dalarnes obygder och dess sotiga, bränvins-berömda residensstad Falun, kopparslantarnes fula fosterbygd. Denna samfärdsel, som frambringat förvånande regultater, har dock icke i någon vidsträcktare mån gagnat allmänheten såsom trafikmedel, dertill är vår beröring med Dalarnes befolkning alltför ringa. Den som öfver hufvud taget dragit största profiten af Gefle—Dalabanan är otvifvelaktigt Dalarnes befolkning, grosshandlarne i vissa städer och först och sist jernvägsbolaget, som i inkomstväg troligen står främt af alla dylika företag iverlden, hvilket dock mest får tillskrifvas den enorma träexporten från de en half mil från Falun liggande Korsnärsverken, utan hvilken intrad resultaten skulle visat sig så lagom lysande. Linien Upsala—Gefle (eller som den på det officiella språket mycket oegentligt heter Upsala—Margretehill) kommer döremat otvifvelaktigt att framkalla en mycket liflig personoch varutrafik mellan de resp. platserna och bör utöfva ett välgörande inflytande på de öfver höfvan höga prisen å lifsförnödenheter, en fördel, gom har den förtjensten att sträcka sig till och uppfattas af alla. Man har allt skäl att hoppas, det denna kommunikationslinie också kommer att mäktigt inverka på den omkringliggande landsbygdens något tröga och bortkomna befolkning jemte annat godt folk, som ingenting har att förlora genom att komma i beröring med den öfriga verlden, ty hvad deras egendomligheter vidkommer, så äro dessa af det slag, som gerna saklöst kan förloras och som helst häfvas med litet tvål och vatten. En vigtig punkt på denna bana blir utan allt tvifvel Harnäs, som ligger vid hafvet och der man är sysselsatt att genom vågbrytare bilda sig en god hamn. Gentemot Harnäs ligger det genom den fruktansvärda eldsvådan beryktade Skutskär. Dessa begge platser ha en stor framtid för sig och man kan ej annat än skänka sin beundran åt det skarpa öga, som, inseende vigten af Skutskär, beslöt att på detta ödsliga stycke strand, som tyckes vara den sterila lemningen af en genom någon naturrevölution sönjersplittrad klippa, förlägga ett af dessa etablissementer, hvilka förädla skogsprodukterna och, säges det, förstöra skogarne. Sålunda får man det tunga godset i Harnäs och det lättare i Skutskär och jag fruktar nästan för att Gefle kommer att icke vinna mycket på denna kombination: Höstskeppningen härifrån är i år på långt när icke hvad den borde vara och man har ej på länge sett en så liten höstflotta. Naturligtvis beror detta påträmarknadens tryckta ställning. Endast få och ytterst låga frakter finnas. Allt detta ingifver bekymmer för den kommande vintern, då arbetsförtjensten för menige man blir klen, men lifsförnödenheterna lika dyra. Importen tycks emellertid vara:lika kolossal. Det ser underligt ut, det är allt hvad man törs säga om saken. Men det ser ändå konstigare ut med den här intressanta skrifvelsen, som redan för länge sedan hunnit blifva lång nog och ansenligt bred med, fruktar jag. Visserligen skulle här kunnat ordas om Te Landin, den gamle tidningsmannen, som nu lemnat oss, om h. m:t konungen, som säges skola hit. komma, om den återupplifvade Gefle—Dalakonstförening, hvars exposition hålles öppen för medlemmarne och deras familjer, efter hvad annonsen utvisar, om den ryktbare lektor Waldenström, som fyller elementarskolans högtidssal med tacksamma : åhörare, hvilket föranledt den omtänksamme öfverherden att engagera en mycket andelig adjunkt för att ej... behöfva se det. smärtsamma. skådespelet af ett fårahus utan får; men, som sagdt, jag har allaredan förbrutit mig både mottidnin-gens format: och — hvad värre är — den välvillige läsarens tålamod och derför — au revoir! J.: T. oeXXEX— Ett ovanligt bröllop firades nyligen i St Gallen i Schweiz, i det en magasinsförvaltares dotter vigdes vidsin fästman samma dag hannega föräldrar frada ojtt glfoarhesllan

15 oktober 1874, sida 2

Thumbnail