sig, tagit vägen genom den öfver ponte vecchio till Palazzo Pitti ledande sammanbindningsgången ; han ville minnas, att han sjelf släppt henne och hennes följerlagarinna ut genom glasdörren. Han hoppades att i morgon kunna gifva sud eccelenza bäitre upplysniogar. Manfred återvände nedslagen till hotellet, der han bodde. Sedan han skrifvit et par nödvändiga bref, trifdes han icke mera i sin kammäre. Derute på gatorna och torgen kunde han möjligtvis träffa Hermance. Man sade honom, att fina verlden i Fiorens en stund före solnedgårgen brukade promenera i Cascinorna, och att äfven främlingar vanligen brukade följa denna sed. En hvar som bade medel till att byra en vagn saknades sällan vid detta cbarmanta rendez-vous. En god ridhäst skaffades inom några få minuter från en närbelägen manege, och den af rastlös oro marterade baronena fårdades i raskt traf utefter Lungarno, denna präktiga, af idel palatser begeänsade kaj, fram till Cascinerna. Anländ dit, måste han sakta farten betydligt; den ändlösa radon af vagnar rörde sig långsamt framåt, de promenerande ville njuta af den herrliga aftonen, den från floden kommande svalkan samt trädens skuggor. Den noble ryttarens ståtliga gestalt gjorde sig ailmänt bemärkt, under det han skick!igt tumlade om med sin häst ridande än fram och än tilibaka; ban måste säkert