Dagens Nyheter – 8 oktober 1874, sida 2

och jagtbhundarne, hvilka följt med ett stycke, förstummedes. — Jag kan svära på att hon döjer något för mig, mumiads öfrerjäginästaren. Det brukar icke vara bennes vana ait oroa sig öfver sin helså ehurw hon det skal Gud veta; är ömtålig nog: — Hon har ett drag kring munnen, som gör mig ondt i själen; sjuk är; hon blott-alitför säkert. Hon måste bort, om möjligt till södern, så att bon kan få se något nytt och skönt; sdet skall förströ henne, åtevupplifva hennes lifeandar. Han satte sig ned, för stt skrifva till en läkare, eom han skänkte sitt falla förtroende, och badja honom besöka Bargethal dagen -derpå. Ett annat ännu lävgre bref afskickades ill professorsk-n Lorenz; hön var den? enda person, åt hvilken han villa anoförtro sin älskiing; hon hade ledt Hermances uppfostran; hon kände hönnes kroppsoch själstillstånd; hon: hade en mölertig kärlek för henne. Under hennes beskydd var flickan säker, och han kunde med lugn låta henne begifvar sig ut i varlden i bennes säliskap.