Dagens Nyheter – 8 oktober 1874, sida 2

att försöka skänka någon tröst åt prinsen, som satt fängslad i Ham, för hvilken bon på sin tid, utan att känna honom, intresserade sig mycket. Hennes mor, grefvinnan Montijo, förklarade sig äfven slutligen beredd att företaga en vallfart till Ham för att gå dotterns önskningar till mötes, men då inträffade oförutsedda händelser, och planen förfölj. För öfrigt innehåller artikeln det vanliga lofordandet af kejsarinnans goda hjerta och förstånd; fri från bigotteri (?), men kanske något begifven på diskuteringar. Om Rochefort skrvifver VIndep. Belges korrespondent i Gendve: Hr Rochefort befisner sig ännu här. Han väckte mycket uppseende härom aftonen, då han infunnit sig på teatern, der han satt evsam i första radens avantscen. Skälet hvarför han nu väckte särskild uppmärksamhet var förmodligen det att ryktet berättat att han blifvit uppsagd till flyttning från det hotell, hvarest han tog in vid sin hitkomst. Förhållandet dermed var följande. Prins Jeröme Napoleon hade anländt till staden och råkade taga in på det hotell, som Rochefort bebodde. Då prinsen efter några dagar fick vera att Rochefort bodde på samma ställe som han, förklsrade han för värden att han skulle flytta, om icke Rochefort ögonblickligen blefve uppsagd. Hotellvärden, som sålunda hade att: välja mellan kejsardömet och republiken, valde detförra — helt naturligt, då det har mera penningar att förfoga öfver. Rochefort blef samma dag mycket artigt uppmanad att byta om bostad, hvilket han också genast gjorde. x ok Spenersche Zeitung påstod för någon tid sedan att den förut omnämda planen att Danmark skall åter erhålla Schleswig, meni stället sjelf inträda såsom medlem af tyska riket, är temligen gammal och har utgått från den bekante biskop Monrad, då han var minister, hvilken i en konfidentiel skrifvelse till: konung Christian skulle hafva föreslagit honom att låta hela riket inträda i nord! tyska förbundet möt vilkor att en del af Schleswig återlemnades. Till svar härå har biskop Monrad aflåtit följande skrifvelse: Nr262 af Tagespresse, som blifvit! mig tillsånd, förmäler att Spenersche Zeitung meddelat den nyheten att jag:1867 skulle i ett som handskrift tryckt memorandum: hafva rådt konungen att med Danmark inträda i nordtyska förbundet. År 1867 var jag icke i Europa och mina tankar sysselsatte sig mera med maorier än med tyskar; jag bar hvarken då, förr eller senare, vare sig i tryck. skriftligen eller muntligen, gifvit knungen eller någon annat ofvannämda råd. D. G. Monrad. — Tyska riksdagen är genom ett kejserligt dekret inkallad till den ;18 dennes. Exkomuwngen af Hannover berättas hasnhållit om upphäfvandet af seqvestern på hans egendomar. Österrikiska. hofvet lär understödja honom, och Preussen skall ha förklarat gig beredvilligt bärtill, så vida konungen definitivt afsöger sig sina anspråk på den hannoveranska tronen. Med anledning af israeliten dr Friedenthals utnämning) till preussisk åkerbruksminister skrifver Tinies Berlin-korrespondent följande: Dr Friedenthal är den förste man af judisk börd som någonsin varit regeringsmedlem i Tyskland. Det var den sista utmärkelsen, som ännu återstod för de tyska judarne att ernå. De hade så länge intagit framstående platser i förvaltningen, vid domstölarne, i riksdagon, i landtdagen och -vid universiteten, att deras kända betydande Fe inom den finansiela verlden nästan började fördunklas af deras rykte i embetsmannaverlden och de litterära kretsarne. Judarne erhölloj i det de förenåde tysk bildning med sid stams rika naturliga begåfning, ett stort inflytande, på tidens utveckling, och. på det politiska såväl som på : det vetenskapliga området hafva de utöfvat ett inflytande, som ingalunda står i någon proportion till deras tinga antal. Från Börne och Heine utgick, som bekant, den liberala rörelse, som hade till följd Tysklands enhet y-öfverdomaren Simsonz likaledes jude, ers höll, af. tyska riksdagen 1848.i pra att erbjuda.kejsarkronan åt Fredrik Wilhelm IV;-Stahblj som också. tillhörde den mosaiska församlingen, ehuru han var sträng lutberan i sin tro, ledde det konservat!va partiet under den reaktionära period, som: sedermera intradde. Juden Lasker är ännu anförare för det liberala partiet i Tyskland. I betraktande bäraf är dr Friedenthals utnämning anmärkningsvärd, ty den utgör slutpunkten i en rörelse, som snart varat i ett århundrade. x x xx Af den redogörelse för sista nordpolsexpeditionen som nu afgifvits fråmgår att innan nordpolsfaratne lemnade Tegethoff i februari detta år, den medföljande läkarens förklaring angående helsotillståndet ombord infordrats. Man finner att tillståndet ingalunda var det bästa. -Weyprecht led af kronisk halskatarr; Payer af blodbrist, maskinisten Krisch, som sedermera dog, af skörbjugg: jägaren Klötz