Dagens Nyheter – 5 oktober 1874, sida 2

alltid måste tillse att det hade en stark infanteribetäckning. Stundom hände detatt de tyska batterierna framträngde alitför hastigt och sjelfständigt innan man ännu vidtagit detta försigtighetsmått. Så hände t. ex. den 16 aug. om morgonen vid Vionville och den 18 samma månad vid Vernonville. Det lyckades visserligen det tyska artilleriet att genom sin snabbhet öfverraska fienden, men det kom också sjelf i ett högst betänkligt läge. I betraktande af chassepotgevärets ofantliga skottvidd kunde man dessutom icke alltid med bästa vilja i verlden gifva arxtilleriet tillräcklig infanteribetäckning. Denna de franska gevärens öfverlägsenhet nödsakade tyskarne att med synnerlig omsorg begagna sig af terrängförhållandena och använda s. k. kompanikolonner. Härvid hade man tillfälle att till fullo iakttaga betydelsen dels deraf att troppcheterna i fredstid fått vänja sig vid att handla på egen Hand och dels af den enskilde soldatens noggranna inöfning, Denna nya taktik föreföll visserligen till en början något främmande både för underbefälet och soldaterna, men såväl de förra som ds senare satte sig snart nog in i de nya fordringar, som ställdes på dem. De insågo å ena sidan att hufvudsaken var att befälet hade ledningen i sin hand, under det att den enskilde soldaten med så stor snabbhet ezom möjligt åter anslöt sig till sin trupp. Den planen att strida i slutna massor (aus der Tiefe zu fechten) blef mycket sällan fullständigt utförd, emedan alla längtade efter att komma in i striden. Vanligtvis stormade leden fram utan att vänta till dess de truppafdelningar, som voro bakom, fingo tid att uppmarschera och utveckla sig. Liksom förhållandet. var vid Worth och Spicheren, så hände det också oftast vid Metz att: man stred man mot msn och afdelning mot afdelning, ehuru denna toktik ingalunda stod isammanhang med stridens allmänna gång. Fältmerskalk Moltke frsmhåller hurusom striderna vid Metz lemnade kavalleriet tillfälle att också en gång visa sin betydelse i fält genom angrepp i större msssa. Den erxfarenhet, som man gjorde den 16 augusti, ådagslade dock attjäfven de snabbaste och i rätt tid företagna kavsalleriattacker icke förmå att åstadkomma något verkligt resultat, för såvidt man icke eger tillgång på goda reserver. Generalstabens arbete slutar med följande ord: I och genom fransmännens definitiva reträtt under Metz kanoner hade redan den 19 på morgonen en afgörande vändning inträdt i de krigförande partiernas ställning Striderna den 14, 16 och 18 augusti framstå i sitt inre sammanhang och i sina följder såsom förberedelsen, inledningen och genomförandet af en enda stor handling, som slutligen ledde derhän, att ett jernband ladez3 omkring hela. den franska: armen, ett band, som först vid kapitulationen blef upplöst. Om man betraktar de strategiska förhållanden, under hvilka de ofvannämda striderna blefvo levererade, skall man omedelbart finna, att det endastvar den omständigheten, att hela Metz var ett af natur och konst befästadt läger, som föranledde de tre dagarnes strider och öfverhufvudtaget möjliggjorde dem. Under den första hälften af augusti beherrskade den franska hären ännn sina rörelser. Genom fäktningarne vid Wörth och Spicheren hade flera afdelningar lidit partiella nederlag och inom den. franska armen gjorde: -sig nu en sträfvan gällande att på ett eller annat sätt återupprätta denjemvigt i kraft, somgått förlorad. Man hoppades att kunna nå detta mål på två vägar: antingen genom att förena Rhen-armen med den armå; som bildades vid Chalonpg, eller ock gehom att förskansa Rhen-armön i Metz för att derigenom öka truppernas motståndskratt och bringa tyskarne att splittra sina krafter. . Att man vacklade mellan dessa alternativer : framgår otvifvelaktigt af den osäkerhet, som från den 12:te till den 17:de augusti gjorde sig gällande i den franska härföringen. : Det ser ut som om kejsar Napoleon skulle hafva omfattat den första planen och marskalk Buzdine den senare. Gambettas tidning Republique Frangaise berättar att Thiers innsn han lemnade Vizille, hvilken stad han passerade på sin resa till Italen, hållit ett märkligt tal till en deputation, som uppvaktade honom under hr Årnauds anförande, I sitt tal redogjorde expresidenten för sin politik alltfrån den stund, då han i Bordeaux möttog presidentbefattningen, Hr Thiers slutade med följande ord: Då I icke kunnen upprätta en monarki, så bringen en republik till stånd och gören det fritt och öppet! Den närvarande tidens Europa är icke 1815 års Europa. Det är fredligt och hofsomt. De flesta europeiska länder önska Frankrikes återupprättande. Europa vet med hvilka svårigheter vi hafva att kämpa och skulle endast med miss-. troende -se . upprättandet. af en rmonarkisk regering, då en sådan hvarken Motsvarar den nuvärande allmänna opinionens riktning eller skall kunna erhålla någon styrka och varaktighet.