Dagens Nyheter – 5 oktober 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Det är en känd sak att politiska händelser i allmänhet icke med vederbörlig noggrannhet kunna genomskådas eller med tiliräcklig fördomsfrihet bedömas förr än någon tid efter det ögonblick de passerat. Om denna regel i allmänhet håller streck, så besannas den i ännu högre grad, då frågan gäller större veridshistoriska fakta. Det ljug, i hvilket den närmaste samtiden vill se dem, är ingalunda detsamma som den belysninvg, uti hvilken de framstå, sedan de subjektiva känslorna, sympatierna och antipatierna, hunnit lägga sig något och och en opartisk undersökning framlagt sina resultat. Vi vilja icke påstå att en sådan undersökning ännu i allo blifvit verkställd rörande det senaste fransk-tyska kriget; men, likekom det icke kan bestridas att under detta krig de underrättelser, som ingingo från det tyska högqvarteret,i det stora hela voro vida tillförlitligare än de,som erhöllos från den motsatta sidan, så för det icke heller vara något tvifvel underkastadt att den grundligaste och samvetsgrannaste utredning, som vi tills dato ega af krigföringen under 1870—71 års krig, är att hemta ur den ännu icke afslutade redogörelse, som lemnas i den preussiska generalstabens berättelse om samma krig. Denna redogörelse har nu hunnit till sitt sjette häfte, hvilket med mycken spänning varit motsedt, då det handlar om slaget vid Gravelotte den 18 augusti samt de krigsoperationer, som närmast föregiogo . denna afgörande drabbning. Eburu vi befara att vi härmed komma att beröra en fråga, som af mången icke avses höra till ämnena för dagen, kunna vi icke underlåta att efter en utländsk kollega i kortbet redogöra för en del af innehållet i detta senaste häfte af den märkliga skriften, hvilken meddelar många beaktansvärda upplysningar. Af särskildt intresse äro general Moltkes uttalanden: angående de förändringar i de taktiska rörelserna, som måste vidtsgas med hänsyn till alia de olika vapnen, isynnerhet till följd af fransmännens långtskjutande chassepotgevär. Den vigtigaste förändring, som häraf blef en följd, gällde användningen af det tyska artilleriet, som erhöll till uppgifo att öppna striden och verkställa hufvudangreppet... Genom. denna anordning vunno tyskarne en stor fördel enär deras artillerimaterie)l var den franska betydligt öfverlägsen. När artilleriet hade utfört sitt uppdrag, lade man an på att låta infanteriet ingripa med största möjliga hastighet. Denna taktik hade emellertid till följd att, enär artileriet ofta utsattes för stora förluster, man