Dagens Nyheter – 3 oktober 1874, sida 2

Skärpan 1 mina påståenden, som hr utrikesministern haft den talangen, utan att dertill vara nödtvungen, att i deras oförändrade form intaga i protokollet — har gjort slag i saken!?) — men äfven dervidlag saknar ni kompetens eller erfarenhet att lemna något värdefullt omdöme. I augusti månad 1873 hänvände jag mig till hr baron Adelsvärd med anhållan att han benäget ville förskjuta mig en summa af femtusen frank, erbjudande honom såsom säkerhet för återbetalningen hela min ersättningsfordran hos franska staten. Han afslog denna begäran och yttrade till mig att han icke hade stort förtraende till utgången of min ersättningsfråga. Detta hans yttrande återfinnes i mitt offitiella bref till honom af den 27 awgusti 1873. Sedan vände jag mig med samma begäran till hertigen af Broglie och till exceilensen Magne, men fick äfven der afslag. Min afsigt synes må ej begripa, men den var att få detta triumvirat af statsmän och diplomater praktiskt intresserad i min sak. 2) Då man anser sig ega en fordran och begär ett förskott, passar ej uttrycket, att jag anbållit om penningelån. Men äfven härvidlag saknar ni kompetens till de reflexioner ni gör. Hvad det injuriösa påståendet angår, att jag utfärdat s. k. Tichborneska obligationer, så förtjenar det för närvarande intet svar. Slutligen skulle jag önska se eder här, för egen eller för andras räkning, uträtta hvad jag gjort), och ni kommer troligen att spela en klenare roll än) jag. Denna skrifvelse tillställes eder genom Notarius Publicus, emedan jag vill hafva bevis på att ni vägrat införa mitt svar — ifall mot all rätt och billighet sådant skulle kunna ega rum. Paris, 24 sept. 1874. 6, rue Mosnier. Louis Guilletmot. 12) Utan tvifvel har hr utrikesministern ådagalagt prof på stor talang, då han kunnat med ett visst sken af allvar inför konungen föredraga hr G:s framställningar, hvilka hade en så stor anstrykning af det löjliga. Detta anse vi oss kompetenta att bedöma. 13) Dessa rader äro af oss kursiverade på det att hr G:s oblyga sjelfbekännelse ej må undgå läsarens uppmärksamhet. Om hr G. varit i nödställd belägenhet för sitt uppehälle, så var det redan illa att söka lån hos dem, som skulle behandla hans ansökningar. Men nu säger han sjelf att det varit ett fult streck, genom hvilket han sökt kompromettera dessa statsmän. Men de föllo icke i hr G:s snara, och hela hans vinst af den afgifna upplysningen är att fullständigt ljus nu blifvit spridt öfver hr G:s karaktär. 14) Att under fem år afyttra för omkring 86,000 kronor tändstickor är visserligen rätt storartadt, men då man åtagit sig att årligen afyttra tändstickor för 300,000 frank, så borde man ej skryta öfver att hafva lyckats. För den plumpa ersättningen har han att tacka baron Adelsvärds ihärdiga bemödanden. Red. af D. N.