Dagens Nyheter – 24 september 1874, sida 2

REV -— fint bildade hufvudet som var nedböjdt öfver arbetet. Med de bleka stilla dragen och i den emkla klädningen liknade hon en liten qvinlig puritan, En oförklarlig känsla af förargelso uppstod hos honom — hvarför slöt hon sig så der ständigt inom sig sjelf? Ville hon kanske väcka uppmärksamhet? Nej, dertill var hon alltför okonstlad och blygsam. Han trodde sig emellertid nu kunna väl förstå moderns känslor: det vär ju naturligt att denna stumma opposition — ty en sådan var det — ofta måste blifva besvärlig. Han företog sig dock, så snart tillfälle till ett förtroligare samtal yppade sig, att i mycket skonsamma ordalag antyda för Augusta, det hon i sin dotters närvaro måste iakttaga ett mera försigtigt uppförande för verldens skull Hon var sjelf vida skönare, vida behagfullare än den bleka lilla varelsen med det blonda håret — men hon räknade trettiofem, nej till och med trettiosex år! Manfred hade stigit tidigt upp; det var en vana, som anstod den v-rksamme godaegaren, hvilken gerna ville öfvertyga sig om att en hvar af hans arbetare i rätt tid var på sin plats. Men i Augustas hus började dagen gent; tjenstfolket städade rummen och