Dagens Nyheter – 24 september 1874, sida 2

mle guvernören, hvarefter den gistnämde s ertog sitt embete. r Detta sätt att göra och qväfva uppror ? märker sig onekligen genom en affärsd essig enkelhet på samma gång som det ) d an sägas vittna godt om förbundsregerinons styrka att den nya styrelsen så snart I slöt att underkasta sig, ehuru den hade j! en tillfälliga segern i sina händer. Å andra dan kan det emellertid icke nekas att detta eqväma rätt att åter ställa sakerna till itta icke just är egnadt att hos allmänheten 4 äcka en afskräckande föreställning om de l etänkliga följderna af våldsamma politiska mstörtsingar. , En annan oförklarlig egendomlighet som träffat under denna revolt är det rege: ande partiets hållning. Hr Kellog blef ald till guvernör af en majoritet som anågs vara sammansatt af negrer och den ösaste befolkningen under ledning af ett varti hvita, hvilket icke har rykte om sig tt vara särdeles samvetsgrannt eller ens nycket nogräknadt med sina medmenniskors if. Hvarest befann sig detta parti under let att stormen rasade? Det hvita partiet röfrade stadens arsenal; hvarför begagnade ig icke regeringens vänner af dessa medel ör att göra ett kraftigt motstånd mot de ipproriska i stället för att låta några staccars polistjenstemän ensamma uppbära ansvaret? Detta synes häntyda på en viss modöshet bland den färgade befolkningen, som antagligen skall öka motståndarnes sjelftillit och som gifver anledning till vissa tvifvelsmål angående beskaffenheten af Kellogs majoritet. Dessa tvifvelsmål förminskas ingalunda, då man hör att detta parti stod ibegrepp att företaga förändringar i vallagen, åsyftande att utesluta motpartiet från valen. Man får af dessa fakta det intrycket att negrerna börja tvifla vå sin egen styrka och att de stå i begrepp att på ett mindre hederligt sätt begagna sig af sin maktställning för tillfället för att genomdrifva sina politiska planer. I betraktande häraf förefaller de hvitas upprorsförsök ganska förklarligt, oeh det är ätt antaga, att de hufvudsakligen afsett att gifva det herskande partiet en varning att icke spänna bågen för högt. Hvad som nyligen passerat i Neworleans står utan tvifvel i samband med vissa svängningar i det republikanska partiets politik, hvilka under den senaste tiden förekom-. mit i flera trakter af landet och obestridli-. gen häntyda på ett närmande till de hvita: i södern. Efter kriget hade det segrande: republikanska partiet endast negrernas röster att stödja sig på emot de besegrade demokraterna (slafhållarepartiet). Det republikanska partiet i sydstaterna bestod bufvudsakligen af färgade som till ledare hade invandrade äfventyrare från de norra staterna. Dossa senare lyckades genom negrernas Tröster att vinna politiskt inflytande och makt, ofta genom klandervärda medel. Det -bekanta lagförslaget The civil rights bill som åsyftar att göra de färgade likställda med de hvita i åtskilliga sociala afseenden, uti hvilka konvenansen mera än någon bestående lag uppdragit en oöfverstiglig gräns (i skolan, på teatrar, jernvägar, restaurationslokaler o. 8 v.) mellan de båda raserna, var ett af de slående medel genom hvilka det republikanska partiet höll den färgade befolkningen under sina fanor. Upplösningstillståndet i det republikanska partiet och tidens förmildrande inverkan har emellertid gjort ett närmande möjligt. Republikanarne hafva på somliga ställen sökt att locka de hvita i södera på sin sida och det offer som erbjudes dem är först och främst den förhatliga Civil rights bill som på alla demokratiska partimöten utpekas med verklig afsky. På ett ganska betecknande sätt framträdde denna förändrade stämning vid det republikanska partiets senaste möte i Alabama. Majoriteten utgjordes der, af obekanta skäl, utaf hvita. Denna majoritet uttalade bland annat den åsigten att ehuru det republikan ska partiet i Alabama erkärmer alla men nviskors borgerliga och -politiska likberätti gande så hvarken fordrar eller önskar de att detta skall genomföras till en fullstän dig social likställighet mellan de olika ra gerna. I ett fritt land kan hvarje med borgare sjelf bestämma den sociala gräns skilnaden, hvilken samhället fastställer mec lagar som äro mera bindande än någor skrifven lag. d I Newyork Tribune hafva nyligen med delanden från Washington varit synliga, ut hvilka åtskilliga omfattande förändringar sydstaternas administration bebådas.. Hel: formen för, tillsättandet af embetsmän lä komma att förändras. I en eller ett pa stater är man beredd på att afskeda hel embetsmannakåren. Åtskilliga tecken anty da att regeringen börjar hysa något mer sympati tör de hvita i södern och det tro att Grant på senaste tiden egnat ett någo villigare öra åt deras klagomål än förr — vare sig att detta nu står i något slog sammanhang med hans presidentkandidatu eller härrör af mera oegennyttiga politisk havakalsogrinder Dessa svmnatier skol