Dagens Nyheter – 24 september 1874, sida 2

Tikes-Nyheter. Med öfverraskande snabbhet hafva de hotande svecklingarne mellan den hvita och detirgade befolkningen i Louisiana åter lagig. Man vet nästan icke hvad man mekall förundra sig öfver: en revolution, a på en enda dag afsätter den lagliga :elsen, uppställer en här på 10,000 man, sr en ny administration i spetsen för sta och ersätter de lagliga embetsmännened andra efter sin egen smak, eller atenna revolution ett par dagar efter sinörjan åter gifver vika för den gamla aingen och utlemnar sina vapen. Detta fållande är så egendomligt, att litet hvaelt visst med nöje skulle emotse några ftändigare upplysningar om saken, än de rtfattade meddelanden, som telegrafen aragt. Den gan erbjuder sig först och främst: hvarfögjde de hvita i Louisiana upprorsfanan, det icke var deras mening att begagna af den seger de vunnit? Saken skulle .nna fförklaras, om hela uppträdet endastirit följden af en ögonblicklig in-. gifvelsich om här varit fråga om en befolknir som handlat utan ledning; men intetde var händelsen. De hvita i Neworlesnitgöra ett väl organiseradt parti och de haade vid det ifrågavarande tillfället efter 1a Iedares, hrr Mac Henrys och Penngåd, hvilka äro partiets kandidater. Dessaerrar satte sig raskt upp i sadeln och :o kommandot öfver sina män, omorganrade administrationen och anhöllo på grafisk väg att presidenten Grant skullafsätta den faktiska styrelsen och i stät erkänna dem. Månne de hyste den förhoningen att regeringen i Wåshington i bektande af. upprorsmakarnes styrka skul gifva vika heldre än att sätta hårdt motårdt? Ingenting kan vara mera orimligta ett sådant antagande. General Grant, gomörlidet år stadfästade hr Kellögs val, trotde hvitas motstånd, kunde icke gerna antag nu underskrifva hans afsättningsdom, då anmärkningar, som gjordes mot hans myrghet, nu voro desamma som då. C presidenten i förevarande fall gifvit viksför de hvitas yrkanden, skulle han derinom hafva gifvit signalen till en allmäromstörtning i hela södern och utsatt förhdsmakten för hån inom hela landet. Emertid, hvad man än må säga om det egeomliga sätt, hvarpå man gör i politik i Lisiaoa, så kad det icke vara annat än glädnde att det revolutionära partiet så snar kommit till bättre insigt och derigenomörekommit vidare blodsutgjutelser. O upprorets förlopp hafva följande närmar: underrättelser ingått, Sedan den afsatteguvernören Kellog hade telegraferat till ashington efter bjelptrupper och presideen Grant hade erbjudit det segrande partt en frist af fem dagar för att utletnr sina vapen, och sedan truppbefälhafvare i Neworleans samtidigt erhållit befallningatt icke under några vilkor erkänna den sf de upproriska tillsatta regeringen, vidttos ofördröjligen anstalter för att sam mantaga 5,000 man i staden, hvarjemto 3 krigkepp afsändes dit. Det nästa stege var ett slags uppgörelse. mellan trupp befäsafvaren och de hvitas antörare, hvari gena den öfverenskommelsen träffades;at den gamla styrelsen skulle återinsättas mo vilke att fullständig amnesti beviljades de upprriska. På dessa vilkor blef freden af sluta och stadfästad genom ett personlig sammanträffande mellan den nye och der erste SINNENA