Dagens Nyheter – 22 september 1874, sida 2

. för några dagar sedan befann mig vid pap persbruket, hvilade en del af maskinerna a rist på vatten, vare sig nu att denna bris härledde sig af den starka torkan under som j maren eller deraf, att Rönneåns najader strej kat i harmen öfver de många olika sätt ocI ; ) ting, hvarpå och hvartill menniskorna m ) för tiden begagna papperet. Säkert är emel , I lertid att den kanal, som för brukets beho blifvit gräfd eller sprängd, var torr, och jag kunde läsa najadernas runskrift i de väldig: stenblocken på kanalens botten, men jag kunde derför ej tyda densamma. Detskulle för öfrigt ej förundra mig, om dessa våt: gudomligheter. hade mer än ett skäl at finna sig stötta på den del af sina icke gu domliga, men så omenskligt tåliga systrars vägnar, som inne i fabriken arbeta 12 tim. mar dagligen för en aflöning af 75 öre per dag; de manliga arbetarne erhålla 1 kr. 75 öre i dagspenning, en maskinist 2 kr. till 2: 75 0. sv. Bruket sysselsätter omkring 250 arbetare, deraf ungefär !(, qvinnor. En stor del af dessa arbetare bo i den närbelägna byn, Åby, och hågot trefligare kan man ej se än denna by, som för öfrigt snarare liknar en köping och i sitt egentliga hjerta hyser mycken nobless; doktorsvilla är så täck och inbjudande, att man känner sig frisk och kry bara man tittar dit in; kanske är det skälet, hvarför apoteket just ej såg så gladt ut. Utom dessa två byggnader, hvilkas herrar kommit till för våra synders skull, har Åby sin bank, sitt postkontor, sina butiker, konditori, gästgifvaregård och marknadsplats. Under mitt vistande i dessa trakter hade jag, tillfälle att besöka en s: k. stortorgdag i Åby, och måste jag till heder för ortens folk erkänna, att hyggligare och nyktrare marknadsgäster såg jag aldrig i någon del af vårt kära Sverige; jag vill dock ej förtiga att den goda ordningen till stor del tillskrefs kronofogden Bruzliie nit och omtanke. På en -marknadsdag har iakttagaren ett förträffligt tillfälle att studera såväl folklifvet som folklynnet, och för min del styrktes jag på denna torgdag i min åsigt, att den skånska skogsbon är tillgängligare, mera snarfyndig och :snabbtänkt än sin landsman slättbon, men jag upptäckte äfven, att det ären riktig hjerteglädje för denne senare om han lyckas spela skogsboharen något oskyldigt spratt, helst ett sådant som: bevisar att den förre springer åstad i ogjordt väder. . Just här i närheten af Åby narrade sålunda en stillsam slättbo sin rörligare landsman att lägga i väg för att åe på — ett ångfartyg, som rullats på hjulupp till åsen för att lasta sten. Skogsbon skådade röken öfver trädtopparne och stannade ej för att tänka på orimligheten islättbons uppgift förrän han såg, att röken uppsteg från en hög brinnande ljung. Somett prof på att vidskepelsen och öfvertron ännu ej försvunnit från dessa trakter, vill jag anföra, att man visade mig en ård i Sönnarslöfs by, hvilken gård, enligt Hera personers uppgift, skulle vara Ayttad tre gånger, emedan egaren ej fick fred för spöken, utan regerade dessa dag och natt både ate och inne. Slutligen hade han fått det rådet att flytta gården öfver rinnande vatten, och detta lär ha hjelpt, ty spöken förmå, som man vet, ej att klifva öfvör en rinnande: bäck eller vada: öfver en ström; här lär dock ett spöke, slugare än sitt slägte, ha gömt sig i någotaf det gamla husgerådet, troligen i-klockfodralet; ty flera personer berättade: mig på: fullt allvar; -att detta nu var det enda ställe i den nu-vackra ny: byggda gården; som spöket-höll:sig till. I en sak utmärker skogsbon sig starkt framför slättbon, nämligen i renlighet; äfven i det torftigaste hem glänser golfvet hvitskuradt, man slipper här skåda den våta grå sand, hvarmed Blättboas stengolf beströs sedan en smutsig piga farit öfver det med en våt risqvast; ett bösynnerligt sätt att göra rent; som: borde förbjudas af läkårdn och fördömas af prösten. ) Helsingborg—Hessleholms-jernvägen hoppas man skall i år bli öppnad till Åby; belkningen väntar med ot lighet härpå, och man kan ej undra deröfver, då man besingar, att de industrialster eller råvaror, hvilka afyttras i Helsingborg, genom skjutsens dyrhet bringa säljaren foga vinst, liksom de varor skogsbon derstädes köper, af samma örsak blifva honom för dyra. Bland de vackra egendomar, som den nya jernvägslinien genomskär, är otvifvelaktigt Wrams Gunnarstorp deu vackraste och bördigaste. Här synes ej mer någon af dessa ruskiga bondgårdar, hvilka ännu på så många af de skånska herregodsen högt. vittna! om bur föga frälsebönderna äro frälsta från ondo, frälsta från bristen och den deraf följande slöa likgilfighelen för all yttre trefnad öcn ordning; på Wrams Gunnarstorps. välskötta egor liger den eng Zp ggda sPlattgården bredvid en andre; de flesta af dem arrenderas af danskar, hvilka i allmänhet trifvas väl i Skåne, och skåningarne trifvas äfven i allmänhet bra med de danskar, som till ett tort. antal hit inflytta och köpa eller.arrenlera landtegendoriar. Något egentligt umjinge möellan landrbruksbefolkningen och essa invandräre eger dock ej rum; skåninseti vill gerna ha reda på ens far och farar, äfvensom på ens möderneslägt innan 1an inbjuder ågon till sitt hus och sitt jord, och danskärnes bedsteforgldret, äro roligen ej af så gamla anor, som de skånka bondeätterna, NN ma Nattfrost har redan för en månad sedan funnit. sig i dessa skogstraktor; potatiskåen, gurkor. jemte en del andra ömtåligare äxter bära spår deraf; ännu! stå dock.löfkogarne gröna och väderleken är mild,