Dagens Nyheter – 17 september 1874, sida 2

ictunda att uppegga Frankrike till ett nytt krig, 1xåste han nödvändigt hafva öfvervägt möjligheten fatt han kan göra titt fädernesland fruktadt och hatadt af hela Europa. På grund af de skäl, som vi nu framhållit, tro vi ej att Tyskland kan hafva för afsigt att komma i tvisv med Frankrike, och detta är dock den enda nunliga anledning för Tysklands statsmän att förevi5 Om Ar terventiori i det spanska inbördeskriget. Om en sådan intervention verkligen skulle var påtänkt, måste det hafva skett med en baktanke på Frankrike och ingalunda i det okloka syftet att på ett onyttigt företag använda en del af de krafter, som Tyskland så väl kan använda på närmare håll. Vi hysa ingen tillit till alla dessa rykten om en intervention från tysk sida. Att Tyskland kommer att fordra lämplig upprättelse för den kränkning carlisterna tillfogat dess flagga är naturligt, men det skall icke vidtaga någon allvarsammare militärisk åtgärd i Spanien, om icke de tyska politici äro böjda för att uppväcka ett nytt krig mot Frankrike. Vid det i söndsgs försiggångna valet till deputerad för franska departementet Maine Loire segrade republikanernas kandidat br Maill6: med stor majoritet. Han erhöll, såsom telegrafen redan meddelat, 45,000 röster under det att septennisten Bruas fick 28,000 och bonapartisten Berger 25,000. Då följaktligen ingendera erhållit absolut majoritet, skell omvel ega rum, hvars utgång dock icke gerna kan vara tvifvelaktig. Regeringen hade användt alla till buds står ende medel för att genonidrifva sin kandidåt, hr Bruas, men framgången motsvarade såsom man ser, icke förväntningerae. x ok a Drottning Victoria lär, efter hvad det berättes, hafva betalt sin sons, prinsens af Woles, skulder. Den allmänna meningen i England gillar denna drottningens uppoffring, i betrektande deraf att bon sjelf på.den senaste tiden nästansfuilstöndigt dragit sig undan det offentliga lifvet, hvadan prinsen måst fullgöra hennes representationsskyldighet. oI-lördags på eftermiddagen gick? af stapeln vid Londons vart en för tyska statens räkniog beställd pansarfregatt, som erhöll namnöt: Deutschland: Med anledning af denna högtidlighet hölls på eftermiddagen en storartad bankett, i hvilken åtskilliga bögre tyska och engelska officerare deltogo. Skålar föreslogos för kejsar Wilhelm och drottning Victoria samt: de tyska och engelska örlogsI flottorna. x x z Kejsar Frans Josef återkom ilördags från sin resa till Böhmen. I måndags företog ban en ny resa, nemligen till Jägret vid Bruck, hvarest. under tre dagar komma att utföras fölttjenstöfmingar af förenade österrikiska och ungerska armekårer. Från den 17 till den 20 körimer kejsaren att uppehålla sig i Budapest, för att öfvervara de militära manövrer, som i trakten komma att företagas. Den 1 oktober väntas hela den kejserliga familjen tillbaka till Wien: I Österrike, hvarest sedan någon tid tillbaka fruntimmer anvävdts såsom. tjenstemän vid telegrafeå, har mao nu beslutat att äfven gifva dem tillträde til befatthingar vid postvörket och. jörnvägarne. Anledningen till detta bestit är ded; stt de fräntimmer som varit. anställda vid telegrafen visat sig synnverligen dugliga för ina befattningar: Ungerns förge diktator, Ludvig Kossuth, Kor från Italien, dir han för närvarande vistas, utfärdat ett nanifest till sina landsmän, uti hvilket ban påyrkar, att det habsburgska husets båda hälfter: skola helt-och hället skiljas från hv.randra, och uppmanar oppositionens ledare att sluta sig: tillhopa för: att störta Deak-sartiet: Manifestet har emellertid i Ungernimottagits temligen likgiltigt. go : : kom of Från Petersburg ssrifves att det derstädes väckt mycket upppende och på vissa håll till och med förbitfing att prinsessan Maria af. Mecklenburg ick!? vid sin förmälning med storfurst Wadimir velat afsvärja sin Juthers ska tro. Man erirar sig den lätthet med hvilken den dänskv prinsessan Dagmar. fann sig i denna nödvädighet: För henne såsom gift med den preumtive arftagaren till czarernas tron var tta nemligen oundgängligt. Prinsessan aria har för sin karaktärsfasthet blifvit mycket prisad af protestanteröa i Tysklnd. Den länder henne också: utan tvifvel till myckea heder, helst sam håde hennes der storhertigen af Meck