Dagens Nyheter – 20 augusti 1874, sida 2

besett museum och en liten der anordnad mindre utställning af yrkesalster, kommo de tillsamman uti möteslokalen, Realgymnasii sollennitetssal. Först upplästes och antogs beredningsutskottets så lydande förslag till svar på första frågan: Ehuru yrkesskickligheten under senare tider ej egentligen kan anses vara mindre än förr, är densamma, isynnerhet bland de yngre arbetarne, så tillvida i aftagande, att de skickligas antal deraf betydligt förminskats; och torde orsaken härtill böra sökas dels deri, att lagstiftningen förbjuder längre kontraktsaftal än tre år, hvilken tid för inlärande af de flesta handtverksyrken är alldeles otillräcklig, och dels att lärlingar, numera nästan uteslutande utgångna från de mindre bemedlade klasserna, under lärotiden mot löfte om högre betalning, och dertill lockade af mindre samvetsgranna arbetsgifvare, ofta ombyta sina platser, utan att inse, att den plats han förut innehaft varit, om icke för tillfället fullt så inbringande, dock för inlärandet af det yrke, hvaråt han sig egnat, mera gagnelig och i följd deraf för hans framtida utkomst af ett vida högre värde. Derpå vardt beslutadt att detigår antagna stadgeförslaget för handtverksföreningarne i riket skulle till dessa kringsändas för att de föreningar, , som så ville, skulle kunna tilläma dem från. och med nästa års början. Så. började det. egentliga meningsutbytet om den andra frågan som löd: Ivad är orsaken. dertill, att så få ynglingar, tillhörande de mer bemedlade klasserna, egna sig åt handtverksyrkena? Bagaren Feith öppnade diskussionen och sade ganska förnuftigt: Känn dig sjelf! Handtverkarne gifva ju icke sina egna söner i yrkena, hur. kunde de då begära att andra .bemedlade skulle. göra det; de borde föregå med godt exempel. (Bravorop, handklappningar.) Boktryckaren . Hedlund såg orsaken till att yrkena ej hade det anseende som de borde i det att de ej gåfvo samma rikliga utkomst som handeln;i det svåra lärlingsskapet och verkstädernas dåliga beskaffenhet. Ifrågasatte om icke kunskap i mån get yrke kunde förvärfvas särskildt i läroanstalter. (Bravorop.) Hr Strandman skref oviljan mot yrkena på beqvämlighet; målaren Håkanson från Stockholm skyllde på lagstiftningen; hvilken vore skuld till att ej handtverkaren förtjenar nog; hr Granberg i Göteborg ansåg skolorna nu för tiden vara för långsamma och .beqväma och önskade yrkesskolor; hr Sjöberg ville att arbetarne orde upptagas.i haridtverkarnes familjer, lektor Blomstrand,. nedkallade .ve öfver näringslagstiftningens laglöshet; bokbindaren Lindberg fråns Gefle ville söka bot i höjandet af yrkesmäns anseende genom svåra prof och betyg; snickaren Kruse från Göteborg klagade öfver liderlighet och superi på verkstäderna; litteratören Rubenson utfor skarpt emot verkstädernas dåliga, osunda tillstånd; ordföranden anförde det glädjande faktum att många bemedlade yrkesidkare i Stockholm nu låta sina söner gå in i yrkena. Vidare talade intendenten Malm, hr Bing från Kristiania och hr Zetterberg från Karlskrona. Frågan. hänvisades till beredningsutskottet för.formulerande af. förslag. Tredje fr ? Vore det icke för ordningens upprätthållande gagneligt att, då en arbetare antages, betyg företes från en föregående arbetsgifvare? ansågs besvärad uti: det ofvannämda förslaget till stadgar. Tjorde frågan: sÖm . och T-hvad mån har den enskilde eller. kommunen dragit någon nytta af vår nu: ällande förordning. rörande utvidgad näringst rihet? Härom talade först hr. Feith, som ansåg att hvarken den enskilde. eller kommunen dragit någon nytta af näringsfriheten. Så ock hrr Håkanson och Zetterberg. Herr. Färnlund från Stockholm nekade deremot att ; det stode sämre till genom den nya näringsordningen. Tvärtom. Kommunerna hade gått framåt, och om en eller annan enskild hade. .det sämre, borde mån. ej fästa sig dervid, då det hela gått framåt och arbetarne hade det bättre. , Denna. mening var. dock tydligen. ej fertalets, ty detta, visade sitt misshag genom en egendomlig stampningsmetöd, redan använd under hr Rubensons alförande i en föregående fråga, men nu — ty ofning ger färdighet — betydligt förbättrad och förstärkt. Hr Färnlund svarade dock wärdigt åt stamparne satt hvars och ens öfvertygelse borde respekteras. Frågan , hänsköts: till beredningsutskottet, hvilket äfven -yar, fallet. med mästa fråga: Hafva vi, från. utlandetnågra upplysningar och råd rörande ordnandet af den allmänna yrkesskicklighetens befrämjande? på hvilken dock alla talarne, hrr Rubenson, Zetterberg, Sjöberg, Österlund, Österberg, Feith och Strandman, svarade jakande, framdragande olika? exempel på hyttan af att taga reda på sträfvandena i utlandet. Hr Krödok inbjöd å arbetareföreningens vägnar mötets främmande deltagare till invigningen af arbetareföreningens nya byggnad i morgon. Mötet afslöts kl. 2, och kl. 4 företogs en utflykt still Elfsborg, .gynnad af sherrligt väder.