känd sak att barnen hade Ndit mycket af den olämpliga föda, som de erhöllo i sin faders fängelse. De fingo sin mat ur samma mathemtare medelst hvilken marskalken erhöll sin föda, I början af juli tog fru Bazaine sina barn med sig till Paris och inackorderade dem hos sin svåger, en ingeniör, som bor vid rue dAmsterdam. Anländ till Paris sökte och erhöll hon företräde hos Mac Mahon och gjorde sig mycken möda för att åstadkomma en mildring isin makes straff eller åtminstone en mildring i den stränghet med hvilken han hittills blifvit be: handlad. Marskalk Mac Mahon mottog den höga damen med mycken artighet. Kan icke ni, herr marskalk, sade hon, ni, som är allsmäktig, förändra min mans fängelse till landsförvisning ? Marskalken svarade: : Ack, min fru, det är mig fullkomligt omöjligt. Jag är en konstitutionel president och måste rätta mig efter -mina ministrars råd och: nationalrepresentationens vilja Det är omöjligt för mig att göra rsågonting för er. Jag ber er vara öfvertygad, att jag beklagar ett sådant för-! hållande. i Men, invände fru Bazaine, om ni icke kan; åstadkomma någon ändring i straffet, så kan ni åtminstone väl göra min olycklige måkes lif något drägligare: Tillåt honom att då och då taga en promenad på ön, åtföljd af militärvakt. Min man är fullt villig att gifva er sitt hedersord på att han icke skall söka undkomma. Det är, invände presidenten, alldeles omöjligt. Jag måste gifva samma förhållningsorder angående er man, som rörande andra fångar; jag kan dervidlag icke göra någon skilnad. Han tillade att han, då krigsrätten hade fällt sin dom, gjorde allt hvad han kunde för att rädda sin vapenbroders lif. Ment, fortfor marskalkinnan, om ni önskar att rädda hans lif — er forne kamrats lif — kan ni väl icke vilja att han skall aflägas af en långsam död, till följd af den behan: ing, som Kan nu får undergå, genom bristen på lfvets nödvändigaste behof, brist på frisk luft och motion? Marskalken fasthöll, att det var honom omöjligt att i denna sak göra det ringaste. Mac ahon visade nu en märkbar köld och lät makan till den förre öfverbefälhafvaren öfver Rhenarmån afträda, utan att hafva gifvit henne ett enda ord till tröst. Vi tro oss kunna påstå, att marskalk Bazaine fattade sitt beslut att fly, då han erfor att general Chabaud-Latour blifvit utsedd till inrikesminister. Han hade först ämnat att vända sig till general de Cissey, med hvilken han fordom stått på den vänskapligaste fot, och han hoppar des att genom hans medverkan vinna någon lindring i sitt hårda öde; men då han erfor, att en af hans förra domare inträdt i regeringen, såg han att det var omöjligt att vinna ot på denna väg. Det var derför som den fångne marskalken fattade beslutet att rymma. Hade han erhållit en något lindrigare behandling, så hade han troligen funnit sig i sitt öde. Endast tre personer voro invigda i rymningsplanen, nemligen fången, hans hustru och hennes kusin, hr Antonio Alvarez Rull, en ung mexikanare, omkring 20 år gammal. För att draga fästningsguvernören bakom ljuset, skref fru Bazaine ett bref till sin man, uti hvilket hon förklarade sig vara fullt tillfredsställd med resultatet af sin audiens hög Mac Mahon. I enlighet med en hemlig öfverenskommelse mellan exmarskalken och hans hustru fann denne af. detta bref att han icke hade att hoppas någon mildring, och att hans enda utväg var att söka undkomma. Fru Bazaine tog sina tre barn med sig till Spaa i början af augusti, men bibehöll derstädes, ett djupt inkognito. Hon lemnade Spaa dock helt snart för att sätta rymningsplanen i verket. Den nu anförda tidningen tillägger att öfverste Villette, exmarskalkens förre adjutant, var helt och hållet främmande för Bazaines flykt. Öfversten anlände till Marseille den 10 augusti. Han steg utaf vid jernvägsstationen och gick ini buffeten för att intaga några förfriskningar, då hr Giacometti, repu blikens prokurator, inträdde i rummet och visade honom en arresteringsorder. Öfversten bugade sig och anhöll att få afsända ett telegram till sin fru. Några minuter efteråt steg han upp i en droska och åkte vid prokuratorns sida till fästet St Nicholas, der han ännu befinner sig. . Åtskilliga parisertidningar säga helt oförbehållsamt att Mac Mahon antages icke hafva varit helt och hållet främmande för Bazaines rymning. Man söker visserligen från andra håll rentvå presidenten från denna beskyllning, men ryktet torde väl ega minst lika mycken grund som åtskilliga andra historier som cirkulera angående omständigheter, hvilka med rymningen stå i samband. Såom bekant har på den sista tiden-i-de till Fraökrike efter 1859. års.krig afstådda provinserna Nizza och Savoyen åtskilliga anti-franska demenstrationer egt rum. Så berättas att helt nyligen på italienska teatern 3 Nizza aninionsvttringar för Italien ect rim.