Dagens Nyheter – 14 augusti 1874, sida 2

detsamma. De befunnos tillhöra internationalen. Samma afton arresteråde myndigheterna åtskilliga personer, som lemnade Bologna för att förena sig med internationalisterna, samt seqvestrerade åtskilliga lårar med vapen och ammunition. Befolkningen uttalade allmänt sin belåtenhet med myndigheternas kraftiga ingripande. Senare underrättelser gifva vid handen, att de arresterade personerna voro ungefärligen 60. Utom att de förstört telegraftrådarne, hade de äfven afväpnat flera stationskarlar på deras poster. De hade till och med gripit en stationsinspektor och försökt att hindra det ordinarie tågets afgång. Konduktören hade dock i tillräcklig tid. sett hindret för att kunna undvika detsamma. Sju ammunitionskistor hafva blifvit seqvestrerade.: — Åtta internationalister arresterades i Rom natten till den 9 augusti. Afven i Florens och andra italienska städer hafva arresteringar företagits; och de papper, som blifvit konfiskerade vid dessa tillfällen, gifva vid handen att internationalens organisation har gjort stora framsteg. Som bekant äro förhandlingarne under Brysselkomgressen icke offentliga. Emellertid har en tillförlitlig korrespondent öfversändt till Pall Mall Gazette ett bref, dateradt Bryssel den 6 augusti och innehållande en kortfattad redogörelse för första dagens sammanträde. Korrespondenten skrifver: Så snart som fullmakterna blifvit granskade och de förberedande öfverläggningarne afslutade, öfverenskom man enhälligt att diskussionen skulle ske inför slutna dörrar. Ordet begärdes först af general von Voigts-Rhetz, Tysklands dele-. gerade, hvilken förklarade att han blifvit be myndigad föreslå ett fullständigt afskäffande af flottor, afsedda för krigsbruk. Tyskland har, sade han, icke någon önskan att uppträda fiendtligt mot ändra nationers handel. Några monitorer, några flytande batterier och torpedos för skyddandet af sina kuster, det är allt hyad-denna makt behöfver. Öfverste Hammer, delegerad för Schweiz, sade sig, i betraktande af den stats geografiska läge, hvilken han representerade, icke hafva någon invändning att göra mot afsköffandet af krigförande flottor. Ångbåtarne på Genevesjön skulle haturligtvis ändock fortsätta sina resor och vara oförhindrade att sälja biljetter till alla landstigningsplatser. Frih. de Jomini, Rysslands srepresentant, hvilken fungerar såsom kongressens ordförande, reser sig från sin plats för att kalla talaren till ordningen. Man har icke kommit tillsammans för att sysselsätta gig med ångbåtsbolagens affärer, utan för att öfverlägga om vigtiga internationella frågor, hvilka beröra Europas och civilisationens framtid. För egen del vore talaren böjd utt vn den allra största uppmärksamhöt åt hr Voigt-Rhetz förslag. Emellertid vore det önskligt, om Englands representant ville för kongressen: yppa sina åsigter i denna fråga. Sir Alexander Horsford, ombud för England, säger att dettagvore en fråga, som hans regering ännu aldrig tagit i öfvervägande. Den står icke heller upptagen i det safRyssland öffentliggjorda programmet för kongressen. ; Ffih. de Jomini förklarar att det nu icke vore fråga om någon egentlig diskussion dfver Programmet utan endast om ett allmänt meningsutbyte. Det skulle vara önskvärdt att af sir Alexander Horsford erfara — för så vidt den ärade generalen icke funne en sådan begäran ogrannlaga — buru enligt hans. enskilda jöfvertygelse ett förslag såddrt som general Voigts-Rhetz skulle komma att mottaras i Englands is 4 Sir Alexander Horsford enser sig bäst kubn -besvara en -sådan interpellation genom ett motförslag åsyftande ått afskaffa de stående armeeråa eller att örsätta dem med ett landtvärn bestående af en :man för hvarje tusental af invånare. Frih.-de Jomini förmodar att den föregående talaren icke sagt detta på allvar, hvilket denne; åter påstår vara förhållandet. Frih: de Lambermont, delegerad för Belgien, underrättar konferensen att han erhållit i uppdrag att på dess bord: nedlägga åtskilliga petitioner undertecknade af. invånare i åtskilliga befästade belgiska städer, vilka anhålla att om någon fiendtlig invasion skulle föras i Belgien dessa platser icke måtte lifva bombarderade. ÅN dn . Frih. derJömini gör den anmärkningen att konferensen redanemottagit en petition från innevånare i åtskilliga öppna städer 3 Belgien. Petitionärerna anhålla att för den häbdelse någon fiendtlig invasion .,skulle inträffa; det måtte. anses ovärdigt att ockupera dessa städer, som icke ega någon miljtärisk betydelse. FIRST TAI eneral Voigis:Rhete invänder att det skulle vara mycket svårt att föra krig, så att det vore alla till lags. 4 V General Arnräudeas, en af Frankrikes. delegerade, framställer en förfrågan Huruvida det af tidningarne meddelade ryktet eger någon grund, att Ryssland och Preussen hafva för afsigt att under krigstid medgifva ett okränkbart skvdd åt enskild. egendom.